Yrkeskunniga ungdomar behövs eftersom bristen på arbetskraft nu ökar igen inom många branscher. När allt fler företagare och medarbetare går i pension de närmaste åren förstärks behovet av att fylla på med kompetens. Lärlingsutbildning och mer entreprenörskap i gymnasieskolan bidrar till att rusta de unga för arbetslivet. Lärlingsutbildningen ger kunskap i yrket och om företagande på ett naturligt sätt.
Ett hot mot lärlingsutbildningen i gymnasieskolan är förslaget om lärlingsanställning. Företagarna hävdar bestämt att förslaget bör skrotas. En lärlingsanställning kräver ett avtal mellan parterna. Vi menar att kollektivavtal inte hör hemma i gymnasieskolan. Det skulle dessutom förhindra flexibiliteten i utbildningen, begränsa antalet lärlingsplatser och öka kostnaderna och byråkratin. Även lärlingsutbildning efter gymnasieskolan borde ha egna avtal som täcker utbildningstiden och borde inte omfattas av LAS.
Företagarna konstaterar i en ny rapport om lärlingsutbildningen och entreprenörskap i skolan att 52 procent av företagen i Västerbottens län vill ta emot lärlingar. Också Norrbottens län ligger med 59 procent över riksgenomsnittet på 47 procent, medan företagen i Västernorrlands län visar en något lägre vilja med 47 %, i nivå med rikssnittet. Andelen är lägre än vid förra mätningen 2008, men med tanke på den djupa krisen och historiskt sett är det ändå högt. För de lite större företagen är viljan än högre. Bland företag med 20-49 anställda kan sju av tio tänka sig att ta emot lärlingar.
Företagarna ser mycket positivt på att lärlingssystemet permanentas i gymnasieskolan från och med hösten 2011. Det innebär att lärlingens status kommer att kunna höjas till den nivå den förtjänar. I flera EU-länder är lärlingssystemet den vanligaste utbildningsformen när det gäller att ge eleverna yrkeskunskaper. Den nya svenska lärlingsutbildningen är ett steg i rätt riktning, då eleverna på yrkesprogrammen faktiskt ska få en yrkesutbildning, inte bara förberedande yrkeskunskaper. I företaget utbildas lärlingarna i en miljö med moderna arbetsverktyg och metoder. Det är på ”riktigt”.
Bristen på kompetent arbetskraft har, oberoende av konjunkturer, varit ett vanligt återkommande problem för företag som vill rekrytera arbetskraft. Lärlingsutbildningen, tillsammans med de framväxande yrkeshögskolorna, kan råda bot på detta. Det är viktigt för småföretagen - ryggraden i svensk ekonomi.
De senaste tio åren har cirka nio av tio nya arbetstillfällen (netto) skapats i företag med högst 50 anställda. Denna utveckling kan väntas fortsätta parallellt med den pågående strukturomvandlingen.
Företagarna önskar att lärlingsutbildningen, med stora chanser till bra jobb och eget företagande i framtiden, ges det utrymme den förtjänar. Det förutsätter en positiv inställning hos skolledare och lärare till praktiska yrken, så att alla elever får möjligheter att ta del av de utvecklingsmöjligheter som finns på ett bra sätt.
Företagarna Västerbotten
Torbjörn Halvardsson
regionchef