Endast vart femte småföretag (1-49 anställda) har överhuvud taget haft någon kontakt med högskolan/universitetet i sin region under det senaste året. 8 procent uppger att de har regelbunden kontakt. Andelen är lägre vad gäller företag inom tillverkningssektorn.
Här i Västerbotten är vi bättre än riksgenomsnittet. 29 procent av företagen har haft någon kontakt, en siffra som trots allt kunde vara än högre med tanke på att vi har ett universitet som är ledande inom många områden och som borde vara högintressanta för småföretagen. Vårt grannlän, Norrbotten, klarar sig betydligt sämre med 19 procent.
Rapporten visar också att det finns förvånandevärt stora regionala skillnader. Allra sämst är det på Gotland där bara 14 procent av småföretagen har haft någon kontakt, medan det i Östergötland är hela 33 procent. Den klart vanligaste anledningen till kontakten är praktikplatser och examensarbeten, det står för knappt hälften av alla kontakter. Kommersialisering av forskning svarar för 16 procent av kontakterna.
I ett läge där Sverige behöver mer kommersialiserbara innovationer, utveckling av vilande affärsidéer, där vi har brist på arbetskraft och samtidig arbetslöshet, där vi har en mycket snabb teknikutveckling och ökande internationalisering, borde goda och väl utvecklade kontakter och dialog mellan företagen och utbildningssystemet vara en självklarhet.
Mer än vart femte småföretag uppger att bristen på arbetskraft med rätt kompetens är det största tillväxthindret. Spegelbilden – kostnaden för detta – är en skrämmande hög arbetslöshet för ungdomar som dessutom hotar att bli bestående.
Med ett utbildningssystem som både är bättre på att lära ut entreprenörskap och som är mer lyhört och anpassat till företagens behov skulle företagen lättare kunna anställa och de unga lättare få jobb. Samtidigt är det givetvis så att hela problemet med arbetslösheten inte ligger i skolsystemet. Andra regelverk som en gammaldags arbetsrätt och mycket höga ingångslöner lägger också hinder i vägen. Men ett småföretagsanpassat utbildningssystem vore en viktig bit på vägen.
Men det allra mest intressanta i undersökningen är nog ändå att det finns en stor efterfrågan från företagens sida på ökade kontakter med högskolor och universitet. Totalt för riket är det vart femte företag som önskar det och här i Västerbotten, 25 procent av företagen.
Även de företagen är allra mest intresserade av kontakter vad avser praktikanter/examensarbeten, dvs. en direkt avspegling av svårigheter att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Här finns alltså en möjlighet som vi inte har råd att missa. Med bättre utbyggda kontakter mellan näringslivet och regionens högskolor, skulle småföretagens kraft att driva utvecklingen och sysselsättningen bli än starkare.
För att detta ska förverkligas behövs framför allt nya och utbyggda kanaler. Kanaler som inte bara lyssnar till de stora företagen utan i större utsträckning även på de små. Vi måste bryta med dagens attityder och brist på kunskap mellan alla olika parter gentemot varandra – det gäller elever, lärare, forskare och högskoleadministrationen, men det gäller inte minst inom småförtagen där kunskapen om högskolornas värld i många fall är ytterst liten.
Med ambition att förbättra nuvarande situation med relationen företag och akademien, startar Företagarna i Västerbotten ett projekt med denna inriktning. Företagarna JobbEtt ska informera och engagera företagare i länet samtidigt som kontakter sker med studenter och enheter inom Umeå universitet. Projektets målsättning är att öka kontakterna mellan företagen och de resurser som finns inom universitetet, samt att skapa arbetstillfällen för nyutexaminerade akademiker. Projektet genomförs i samverkan med Umeå universitet.
Var fjärde företagare i länet har framfört en önskan på ökade kontakter med högskolor och universitet. Företagarna har tagit till sig denna önskan och startar en process med att bygg nya nätverk och tänk nytt.
Christina Linderholm
tillförordnad vd Företagarna
Torbjörn Halvardsson
regionchef Företagarna Västerbotten