En kilometerskatt kommer inte innebära att gods flyttas från lastbil till järnväg eftersom det helt enkelt inte finns ett järnvägsnät som klarar detta. De stora miljöstyrande effekter som de röd-gröna säger sig ha som motiv uteblir därför. Transportnäringen idag är så pass pressad ekonomiskt att den redan använder sig av bästa tänkbara logistik för att köra med fyllda bilar och så lite tom yta som möjligt.
En modern lastbil släpper idag ut 87 % mindre koloxid, 82 % mindre kolväte, 97 % mindre kväveoxider samt 97 % mindre partiklar än motsvarande utsläpp 1990, enligt Sveriges Åkeriföretag. Dagens lastbilar drar ca tre liter per mil jämfört med fem liter på -70-talet, det betyder att den är ca 100 gånger effektivare än en personbil per kilo transporterad vara. De flesta åkeriföretag utbildar sina förare i ”ECO-driving” eftersom det kan spara upp till 5 % av den årliga bränsleförbrukningen. Transportbranschen i Sverige tar sitt ansvar för att göra minsta möjliga utsläpp per ton fraktat gods. Tro inget annat, varje sparad deciliter bränsle kan utgöra skillnaden mellan att finnas kvar eller att gå under i konkurrensen.
Följden av en eventuell kilometerskatt kommer istället bli att näringen riskerar att lockas sänka sina kostnader med att hyra in utländska bemanningsföretag eller förare med utländsk f-skattsedel, något som fått Transportarbetareförbundet att också reagera mot kilometerskatten. Att det blir mindre lönsamt och därmed mindre attraktivt att etablera företag i glesbygd blir en annan följd av kilometerskatten. Prisökningar på alla varor ute i butikerna blir också en följd, det blir alltså du och jag som får betala kilometerskatten i slutändan.
Hur skall småföretagare se på en skatt som styrmedel där alternativen att lägga transporterna på järnväg inte finns? Svaret är att vi ser på den som ännu ett sätt att belasta näringslivet och i slutänden oss konsumenter, med ett ännu högre skattetryck med miljön som svepskäl. Vi vill alla ha en hållbar miljöutveckling men är samtidigt i dagsläget helt beroende av transporter på hjul för att kunna köpa vårt dagliga bröd.
Erfarenheten från tidigare period med kilometerskatt i Sverige var mycket tydlig.
- Staten hade högre kostnader med administrationen än de avgifter som kom in, alltså ”Ebberöds bank”.
- Transporterna blev dyrare och företag samt konsumenter fick betala notan med högre priser.
- Konkurrenssituationen för länets företag blev försämrad.
Med detta faktum i ryggen ber vi de röd-gröna förklara nyttan med denna ”straffskatt”. Vem tjänar på kilometerskatten när miljön, ekonomin och konkurrenssituationen bevisligen inte kommer att bli vinnaren?