Sverige påverkas av andra länders kris
År 2008 inleddes finanskrisen, som nu har övergått till en statsskuldskris. De ekonomiska utsikterna för år 2012 är dystra. Ju närmare årsskiftet vi kom, desto mer pessimistiska blev de ekonomiska prognosmakarna.
Sverige klarade av finanskrisen på ett bra sätt. Men som alltid drabbades även vi av ekonomiska misslyckanden i andra länder, vilka fick en stark negativ påverkan på vår produktion och sysselsättning.
Bruttonationalprodukten minskade, antalet arbetade timmar minskade, och arbetslösheten ökade.
Både 2010 och 2011 innebar en stark återhämtning, med ökad produktion och fler arbetade timmar. Tyvärr ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå – eftersom det krävs mer än två års tillväxt för att skapa en ökad sysselsättningsgrad.
Dubbeldipp, risk för tredjedipp
Länge oroade sig marknaderna för att det skulle komma en dubbeldipp, det vill säga en andra negativ nedgångsvåg efter finanskrisen. Nu är den här, i form av statsskuldskrisen.
De politiker som valde att ensidigt satsa statens pengar på att hjälpa bankerna bör kanske fundera på hur smarta de var. Väldigt litet eller inget av det statliga stödet gick till de mindre och medelstora företag som normalt sett står för tillväxten i ekonomin.
När pengarna sinar i staternas kassor finns det risk för en tredjedipp, inte minst om euron går under. Inför den andra dippen kan Stockholmsföretagen dock sätta sitt hopp till att de ofta klarar sig bättre i lågkonjunkturer än näringslivet gör i andra delar av Sverige. Ett exempel är den första dippen under finanskrisen.
Ett bra mått på den ekonomiska hälsan är utvecklingen för lönesummorna, korrigerade för inflationen.
En analys visar att de inflationskorrigerade lönesummorna sjönk för hela den svenska ekonomin. I Stockholms län gick det dock bättre. Trots den lågkonjunktur som rådde 2009 under finanskrisens första dipp, så ökade de inflationskorrigerade lönesummorna i Stockholms län – och i synnerhet i Stockholms stad.
Störst tillväxt i Stockholm
Stockholms län, och i synnerhet Stockholms stad, har länge varit Sveriges tillväxtmotor – en motor som successivt fått fler växlar och fler hästkrafter.
I Stockholms län bor drygt en femtedel (22 procent) av Sveriges befolkning mellan 18 och 74 år. De står dock för en betydligt större andel än så av den totala produktionen. År 2008 svarade Stockholms län för en knapp tredjedel (29 procent) av alla varor och tjänster som produceras i Sverige.
Stockholm får en allt större betydelse för Sveriges ekonomi. Mellan åren 2005 och 2010 ökade lönesummorna, exklusive inflationen, med cirka 14 procent i hela Sverige. I Stockholms län var ökningen 18 procent.
I Stockholms stad var tillväxten ännu större. Lönesummorna exklusive inflationen ökade med hela 20 procent, det vill säga sex procentenheter mer än genomsnittet för hela Sverige.
Politikernas ansvar
För att Stockholm även i fortsättningen skall kunna vara Sveriges motor krävs att staden får en ökad och rimlig andel av de statliga satsningarna på vägar, järnvägar och flyg. Det är politikernas ansvar om Stockholm även i fortsättningen skall kunna skapa det överskott som behövs, om Sverige skall kunna klara sig genom finanskriserna.
Örjan Hultåker
Ordförande för Företagarna Stockholms stad
Analytiker SKOP
Fotnot: Denna analys publicerades i Stockholms Näring 2011/4, och finns även på Newsmill.