– När kunderna kommer in här för första gången slår den totala förvirringen till. ”Vad är det här för något? Kan ostar ligga framme så där? Är det en kedja? Vad är det för äventyrare som driver det här?”. Men den eleganta jazzmusiken i butiken lugnar ner dem, och så upptäcker de att det finns smakprov…
Max Rovers beskriver sina kunder med värme.
– De flesta som handlar hos oss är människor som gärna provar nya saker.
Hyllorna är fulla av svällande ostar med lockande etiketter, som Purmer, Boerenkaas, Reypenaer, Primadonna och Gamla Amsterdam, som gett butiken dess namn.
– Visst blir ostarna dyrare än de Edamer- och Goudaostar man hittar i vanliga livsmedelsaffärer. Vi säljer unika ostar med mycket smak, som inte går att hitta någon annanstans i Stockholm, förklarar Max Rovers.
Han importerar själv varorna; de flesta – men inte alla – från hemlandet Holland. Vissa av ostarna är lagrade hela 60 månader. I sortimentet finns även kex och andra holländska delikatesser.
– Vår konkurrensfördel är inte bara ostarna, utan även atmosfären. Vi vill erbjuda en upplevelse. Butiken präglas av vilka vi är. Det ska kännas som en riktig kvartersbutik där kunderna pratar med varandra. Vi tar oss tid för varje kund, även när här är fullt av folk. Kunderna ska lämna oss med ett leende och känna att de har med sig något speciellt att bjuda sina gäster på.
Lojala kunder
Under de fyra år Gamla Amsterdam haft butik på Södermalm, först på Östgötagatan och sedan på Hornsgatan, har kundskaran vuxit stadigt. Ett viktigt sätt att få lojala och mer kunniga kunder är de provningar Max Rovers håller i butikens källare.
Då spelar osten huvudrollen, med vin eller öl i birollerna. Alla får lära sig mer om holländska ostar, och hur de ska serveras för att komma till sin rätt. Deltagarna får rabattkort ”på livstid” och uppdateras med nyhetsbrev.
– Även folk från andra städer kommer tillbaka. De har Gamla Amsterdam på sin ärendelista när de är på Stockholms-besök, säger han nöjt.
– Våra nöjda kunder är som en hemlig klubb.
Livet gav affärsidén
Idén till företaget har Max Rovers ruvat på under lång tid, och en lång rad livserfarenheter har spelat in.
På 1980-talet sjösatte han franchise-butiker för vissa klädmärken i Holland. Långt senare drev han ett TV-produktionsbolag med en kompanjon. Sedan hans svenska hustru Isabelle Möller gått i tidig pension – efter en karriär som yrkesdansare – bestämde de sig för att tillsammans starta eget i Stockholm. Helst av allt ville de syssla med mat.
– Först tänkte vi exportera svenska varor till Holland. Men det ledde ingen vart. Så kom vi på att vi alltid tog med oss holländska ostar till släkt och vänner i Sverige, som undrade varför så god ost inte finns att köpa här, berättar han.
– Eftersom vi själva alltid ätit mycket ost bestämde vi oss för att satsa på den affärsidén. Vi satt hemma och utvecklade den i ett halvår. Under tiden lärde vi oss också allt om ost!
De hade upptäckt ett glapp i ostmarknaden, mellan kedjornas lågprisostar och de exklusiva delikatessbutikernas franska och italienska ostar. Holländska hårdostar till vardag och fest blev deras smala, men tydliga, nisch.
Max Rovers erfarenhet av butikskoncept och Isabelle Möllers intresse för byggnadsvård resulterade i den personligt inredda affärslokalen.
– Vi lade ostarna ”så att man kan klappa på dem”. I moderna holländska ostbutiker går handlaren runt med kunden, ofta finns inte ens någon kyldisk.
Kulturkrockar i butiken
Alldeles enkelt har företagandet inte varit. Som alla som startar bolag har Max Rovers fått tampas med förtretligheter. Som när energileverantören plötsligt krävde förskottsbetalda elräkningar. Eller när det grävdes en stor grop i gatan alldeles utanför, så att kunderna fick svårare att ta sig till butiken.
Och att som holländare starta företag i Sverige leder oundvikligen till vissa kulturkrockar. Max Rovers har exempelvis förvånat lärt sig att en stor del av kundkretsen försvinner ”till landet” varenda helg under sommarhalvåret, och att många felaktigt förvarar sina ostar i plastpåsar istället för i plastfolie.
Men med tiden har han lärt sig vilken roll vädret, helgerna och riter som fredagsmys spelar i stockholmarnas liv. Successivt utvecklar han och de andra bakom ostdisken personliga vänskapsband med kunderna, och fingertoppskänsla för vad de vill ha.
Utvecklar grossistverksamhet
Parallellt med butiken och ostprovningarna säljer Max Rovers holländska ostar till restauranger. En viss Söderkrog har exempelvis börjat använda dem i flera olika rätter, och hittar hela tiden nya användningsområden.
– Grossistdelen skulle vi kunna utveckla hur mycket som helst. Men det gäller att hitta rätt och att konkurrera med smak och kvalitet, även när inköparna efterlyser låga priser.
Andra företagare råder han att vara konsekventa och att tro på sin affärsidé – men att samtidigt vara beredda att ompröva den.
– Det finns många butiker som försöker vara ”allt för alla”, och det funkar inte. Budskapet ska helst vara i en enda mening, säger han och ger sitt eget exempel:
–’’Stockholms första holländska ostbutik, unika smakrika ostar i en stilig miljö.’’
Gunilla Kinn
Gamla Amsterdam AB: Max Rovers
Finalist till Årets företagare i Stockholms stad. Juryns motivering:
”Kunskaper och nostalgi från hemlandets ostar och delikatesser ger nya möjligheter i Sverige. Framgångsfaktorn för denna gemytliga butik är att kombinera en upplevelse för kunden med en smal och tydlig nisch – Holland.”
Läs mer: http://www.gamla-amsterdam.se