- Det är viktigt att man pratar med den anställde om arbetsförmågan är helt nedsatt, eller om det kanske finns vissa uppgifter som han eller hon kan utföra. Många gånger framgår inte detta av läkarintygen.
- Arbetsgivaren behöver inte godta ett läkarintyg utan vidare. Om inte arbetsgivaren förstår intyget, kan han kräva att den anställde ber doktorn komplettera läkarintyget!
Denna information fick ett dussintal företagare i Åseda på ett lunchmöte med Monalisa Carlsson, som är samverkansansvarig på Försäkringskassan (FK). FK har delvis nya regler att följa från den 1/7 2008.
- Ett bra läkarintyg, sade Monalisa, ska innehålla sjukdomsdiagnos och en beskrivning av aktivitetsbegränsningen (hur mycket, eller med vad, den sjukskrivne på grund av sin diagnos inte kan arbeta under sjukperioden). Den sjukskrivne är dock inte skyldig att redovisa sin diagnos för arbetsgivaren, men det är ju lite konstigt om man inte gör det, för det försvårar ju för arbetsgivaren att ta sitt ansvar i rehabiliteringskedjan, menade hon.
Sjukreglerna innebär i korthet att individen har en karensdag utan ersättning, att arbetsgivaren betalar sjukpenning under dag 2-14 samt att FK därefter betalar sjukpenning till och med dag 364 av sjukskrivningen, inom en ramtid på 450 dagar. Då utgår normalt 80 % av lönen (maximerat till en lönenivå på 7,5 basbelopp).
Rätten till sjukpenning kan förlängas vid allvarliga sjukdomar och kan då vara obegränsad i tid. Detta gäller t.ex. vid svåra tumörsjukdomar och svåra neurologiska sjukdomar, typ ALS, där det egentligen bara är frågan om när livet tar slut. Också personer som väntar på organdonation får sjukpenning, men inte alla med cancersjukdomar.
- De flesta med cancer botas, säger Monalisa Carlsson, och förklarar vidare:
- FK är en stor statlig myndighet som administrerar en stor försäkring. Det finns villkor som måste uppfyllas. Vi gör en "skadereglering" men vi ersätter inte allt, säger hon. FK bedömer rätten till sjukpenning samt har ett samordningsansvar i rehabiliteringskedjan.
Rehabiliteringskedjan löper parallellt. Under de första 90 sjukdagarna ställs bara frågan om man kan klara de normala arbetsuppgifterna eller inte. Under dag 91-180 vägs också in om det finns möjlighet till andra arbetsuppgifter hos företaget (omplacering). Dag 181-364 görs en bedömning mot hela arbetsmarknaden.
- Arbetsgivaren är skyldig att om det är möjligt omplacera den sjukskrivne, däremot är arbetsgivaren inte skyldig att skapa arbetsuppgifter, säger Monalisa Carlsson. Vi begär in ett utlåtande från arbetsgivaren. Detta får den sjukskrivne hämta in och syftet med detta är att stimulera till en diskussion mellan arbetsgivaren och den anställde, vilket kan leda rehabiliteringen framåt.
När sjukpenningdagarna tar slut efter 914 dagar erbjuds den sjukskrivne ett överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen som i sin tur erbjuder den sjukskrivne att delta i s.k. "arbetslivsintroduktion". Det är detta som av de röd-gröna brukar betecknas som "stupstocken". Introduktionen pågår under tre månader, med aktivitetsstöd (A-kassa).
- Det är inte ovanligt att arbetsgivaren försöker lösa anställningsförhållandet när ersättningen upphör från FK, menar Monalisa Carlsson. C:a 40 procent av de som övergått till Arbetsförmedlingen återkommer till FK efter tre månader med en ny ansökan om sjukpenning och då kan man påbörja en ny 364-dagars sjukskrivningsperiod.
De nya sjukskrivningsreglerna har blivit lite mera styrande än tidigare, då det var vanligt med långdragna sjukskrivningar.
- Vi var mest sjuka i hela EU, sade Monalisa Carlsson, räknat i antal sjukdagar per person. Nu har vi möjligheter att sätta in andra åtgärder snabbare. Intentionen är ju att sjukskrivningen ska bidra till att personen kommer tillbaka i arbete snabbare.
Det finns detaljerad information att läsa på www.forsakringskassan.se och om man behöver fråga om något går det bra att ringa till Försäkringskassan.