Avtalen är framförhandlade med de stora företagens situation som utgångspunkt. Det gör att de många gånger blir alltför otympliga att hantera för de små företagen. Med anledning av detta måste företag som inte har kollektivavtal betraktas som lika seriösa som andra företag.

Sammanfattning av rapporten

I den allmänna debatten råder uppfattningen att i stort sett alla företag har kollektivavtal. Detta är fel. Endast cirka 40 procent av de minsta företagen har kollektivavtal medan närmare 60 procent inte har det.

Andelen företagare med kollektivavtal har varit relativt konstant under de år som Företagarna har gjort mätningar. I Medlingsinstitutets årsrapport "Avtalsrörelsen och lönebildningen 2010" visas att år 2009 var 15 procent av de sysselsatta inom privat sektor inte täckta av kollektivavtal. Denna andel har stigit under den senaste tioårsperioden. I dag arbetar försiktigt räknat cirka en halv miljon personer i företag utan kollektivavtal eller hängavtal.

Oflexibla avtal

Att företag väljer att inte ha kollektivavtal beror inte på att man vill ge sämre villkor till sina anställda. Det handlar istället om att kollektivavtalen ofta saknar tillräcklig flexibilitet. Avtalen är framförhandlade med de stora företagens situation som utgångspunkt. Det gör att de många gånger blir alltför otympliga att hantera för de små företagen. Med anledning av detta måste företag som inte har kollektivavtal betraktas som lika seriösa som andra företag. Det är också viktigt för beslutsfattare, debattörer och allmänhet att känna till varför många företag har valt att inte ha kollektivavtal. Värt att notera är också att samtidigt som många företag anser att kollektivavtalen är problematiska, så uppfattar relativt många företagare att kollektivavtalet är ett stöd i verksamheten.

Det framkommer också att det finns ett visst samband mellan hur vanligt det är med kollektivavtal i en region och företagens nöjdhet med avtalen. Till exempel kan man se en tendens att nöjdheten är större i områden där det är vanligt att företagen har kollektivavtal. Vidare framgår att vissa branscher har mer problem än andra med kollektivavtal. Det gäller exempelvis företag i uppdrags- och byggbranschen.

Som en tidigare undersökning från Företagarna har visat finns det inte något starkt stöd för att överge den svenska kollektivavtalsmodellen för ett system som bygger mer på lagstiftning bland företagarna. Därför är den bästa vägen att göra förändringar inom ramen för nuvarande system. En åtgärd för att få kollektivavtalen mer anpassade till de små företagen vore att göra det helt frivilligt att teckna kollektivavtal. Detta skulle leda till att arbetsmarknadens parter skulle bli mer intresserade av att göra avtalen mer flexibla så att de passar fler företag.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.
För det första behövs en regel om proportionalitet för fackliga stridsåtgärder i svensk lag. En sådan regel skulle ge företagare möjlighet att via domstol stoppa blockader om de redan betalar lön och andra ersättningar som är i nivå med kollektivavtalen. Det finns en sådan regel på EU-nivå, men det behövs en regel som är anpassad till det svenska domstolssystemet.

Förbjud sympatiåtgärder

En annan viktig förändring är att förbjuda sympatiåtgärder. I många länder i Europa är dessa åtgärder olagliga. Genom att förbjuda dem har företagare vars medarbetare inte heller vill ha kollektivavtal betydligt bättre förutsättningar att stå emot de fackliga stridsåtgärderna. Dessutom undviks på detta sätt att företag med gällande kollektivavtal dras in i konflikter som de inte själva kan påverka.

Båda dessa förändringar skulle bidra till att göra kollektivavtalstecknandet mer frivilligt. Det finns ytterligare en förändring som skulle leda till ett mer frivilligt kollektivavtalstecknande. Det handlar då om regeln som innebär att facket har möjlighet att i vissa fall genom veto hindra arbetsgivaren att anlita en entreprenör.

Denna vetorätt har främst kommit att användas mot företag som saknar kollektivavtal. Genom att avskaffa den fackliga vetorätten mot underentreprenörer kommer det att skapas en bättre balans på arbetsmarknaden.