Missa inte lagändringarna från 1 juli 2016

Har du koll på sommarens lagändringar? Om inte, ta en titt på vår lista som sammanställts av juristerna på Företagarnas rådgivning.

Nedan följer några av de viktiga ändringar av lagar som berör småföretagare och som träder i kraft den 1 juli 2016, om inget annat anges.

• Här kan du läsa hela skriften från Regeringskansliet, Viktigare lagar och förordningar från halvårsskiftet 2016

Interimistiska beslut vid överprövning av upphandlingar från den 1 juni 2016

Lagen om offentlig upphandling (LOU) ändras för att förtydliga bestämmelserna om interimistiska beslut vid överprövning av en upphandling och av ett avtals giltighet. Ett interimistiskt beslut är när en domstol beslutar att en upphandling inte får avslutas innan den rättsliga prövningen är klar. Användarnas intresse, allmänintresset och övriga berörda intressen ska beaktas när domstolen fattar beslut om ett interimistiskt beslut. Förslaget har väckts med anledning av den rådande flyktingsituationen, men syftet är att göra det lättare att genomföra brådskande upphandlingar.

Kompletteringar av RUT-avdraget (från den 1 augusti 2016)

RUT-avdraget utvidgas till att omfatta ytterligare trädgårdstjänster samt även flytt- och it-tjänster. RUT-avdrag för trädgårdstjänster kom­mer framöver att även omfatta beskärning och borttagning av träd och buskar. RUT-avdrag införs för tjänster avseende flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering i samband med flytt mellan bostäder. För it-tjänster införs RUT-avdrag för arbeten som avser installation, reparation och underhåll av data- och informa­tionsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt hand-ledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar (från den 1 maj 2016)

Sedan tidigare övergår en allmän visstidsanställning till en tillsvidare­anställning om den sammanlagda anställningstiden i allmän visstids-anställning överstiger två år inom en femårsperiod. Enligt en ny bestämmelse ska omvandling ske även om anställningstiden i allmän visstidsanställning överstiger två år under en femårsperiod då tidsbe­gränsade anställningar i form av allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete enligt anställningsskyddslagen följt på varandra. En anställning ska anses ha följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag. Genom ändring­arna kommer möjligheterna att under lång tid använda på varandra följande tidsbegränsade anställningar enligt lagen att begränsas.

Målgruppen utvidgas för yrkesintroduktionsanställningar och traineejobb

Traineejobben och stödet för yrkesintroduktionsanställningar utvidgas till att omfatta även nyanlända och långtidsarbetslösa som är 25 år eller äldre. Samtidigt införs flexiblare krav på utbildning för att kvalificeras för traineejobb. Kravet om gymnasieutbildning för att få ett trainee-jobb slopas, vilket innebär att även personer med kortare utbildning ska kunna ta del av insatsen. Även kvalificeringstiden för traineejobb inom välfärdssektorn för unga kortas så att dessa traineejobb ska kunna ges till unga redan efter tre månaders arbetslöshet.

Vissa statsstödskrav på bränsleskatteområdet

Vissa fall av skattebefrielse är statligt stöd enligt EU-rätten. Det rör sig till exempel om skattebefrielse för biodrivmedel, uppvärmningsbräns­len inom industrin samt uppvärmningsbränslen och dieselbränsle i vissa fordon inom jordbruk och skogsbruk. EU-kommissionen driver ett långsiktigt arbete för att öka insynen samt åstadkomma en effektiv utvärdering och kontroll av statliga stöd. Ett led i detta arbete är regler om att öka offentlighet och information. Bränslebeskattningen ändras därför. För att genomföra EU-rättens regler om offentliggörande och information skapas en webbplats som visar vilka företag som ges statligt stöd. Begränsningar införs också så att stöd inte ges till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav av otillåtet statligt stöd.

Sänkt skatt på biodrivmedel från den 1 augusti 2016

Befrielsen från energiskatt ökas för etanol som låginblandas i bensin samt för höginblandad etanol som används i gnisttända motorer (E85). Befrielsen ökas från 74 procent till 88 procent av den energiskatt som gäller för bensin för den låginblandade etanolen och från 73 procent till 92 procent för den höginblandade. Befrielsen från energiskatt ökas för Fame (fettsyrametylester) som låginblandas i dieselbränsle från 8 procent till 36 procent samt för höginblandad Fame från 50 procent till 63 procent av den energiskatt som gäller för dieselbränsle.

Straffrättsligt skydd mot olovlig identitetsanvändning

Ändringarna innebär att ett nytt brott införs i brottsbalken: olovlig identitetsanvändning. Straffbestämmelsen syftar till att motverka missbruk av identitetsuppgifter och ge skydd mot den integritetskränkning det innebär att få dessa utnyttjade. Genom kriminaliseringen får den drabbade bättre möjlighet att ta tillvara sin rätt.

För straffansvar ska krävas att någon utger sig för att vara en annan person genom att olovligen använda den personens identitetsuppgifter och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för honom eller henne. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Olovlig identitetsanvändning ska få åtalas av åklagare endast om målsäganden anger brottet till åtal eller om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Vidare ska brottet olaga förföljelse omfatta gärningar som utgör olovlig identitetsanvändning.

Förbud att låna ut pengar till konsumenter får omedelbar verkan

Innan ett företag lånar ut pengar till en konsument måste det göras en kreditprövning. Konsumentverket kan förbjuda ett företag som inte gör tillräckliga kreditprövningar att lämna krediter till konsumenter.

Enligt hittillsvarande regler gäller ett sådant förbud dock först från och med det att beslutet har fått laga kraft. Det innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Ändringen i konsumentkreditlagen innebär att Konsumentverkets beslut om förbud för en näringsidkare att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart.

Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Möjligheterna att bedriva kooperativt företagande förbättras och lagstiftningen anpassas till dagens förutsättningar vad gäller verksam­het, organisation och kapital.

Exempel på ändringar är att möjligheten att bedriva verksamheten i ett delägt företag vidgas, att föreningarna ska kunna anta medlemmar som bara bidrar med kapital, att enbart ett stämmobeslut ska krävas för stadgeändringar och att kapitalskyddet förstärks.

Nya regler för revisorer och revision 17 juni 2016 (lagarna) och 2 juli 2016 (förordningarna)

Ändringarna berör stora delar av revisorernas verksamhet. Bland annat skärps kraven på revisorernas oberoende. Möjligheten för en revisor att lämna konsulttjänster till det granskade företaget inskränks.

Revisionsberättelsen ska innehålla mer infor­mation än hittills. Revisorsnämnden får nya sanktionsmöjligheter, bland annat sanktionsavgifter. Ändringarna bygger på EU-regler, det så kallade revisionspaketet.

Nematoder, insekter och spindeldjur som bekämpningsmedel

Nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) kan användas som biologis­ka bekämpningsmedel vid exempelvis växthusodling. Enligt den nya förordningen räcker det att arterna av NIS i sig är godkända för att de ska få användas som bekämpningsmedel, till skillnad från det tidigare systemet där det krävdes ett godkännande från Kemikalieinspektionen för varje enskilt bekämpningsmedel som består av NIS. Syftet med förenklingen är att stimulera användningen av NIS så att användning­en av kemiska bekämpningsmedel minskar. Naturvårdsverket får ansvaret för godkännande av NIS.

Webbpublicering av stöd till företag

Genom lagändringen blir den som beviljar stöd till ett företag skyldig att lämna uppgifter om stödet för publicering på en webbplats. Generellt gäller detta stöd som överstiger ett belopp som motsvarar 500 000 euro eller mer, men lägre belopp tillämpas för jordbruks- och fiskesektorn. Skyldigheten gäller för stöd som lämnas av statliga myndigheter eller av kommunerna.

Kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser (från den 1 juni 2016)

Ändringen innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre ska överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet med ändringen är att med bibehållen rättssäkerhet effektivisera prövningen av sådana beslut, bland annat genom att detaljplaner och områdes-bestämmelser snabbare ska kunna få laga kraft.

Billigare utbyggnad av bredbandsnät

Lagen innebär att den som bygger ut bredbandsnät kan begära tillträde till viss infrastruktur för att bygga sitt nät. Bredbandsutbyggare kan även begära samordning av bygg- och anläggningsprojekt, liksom tillgång till information. En informations­tjänst för utbyggnad av bredbandsnät ska inrättas. Dessa åtgärder ska sänka kostnaderna för att bygga ut bredbandsnät.

Nya regler om marknadskontroll för tillverkare av fritidsbåtar och vattenskotrar (den 1 mars 2016)

Det har införts nya regler för konstruktions- och tillverkningskrav för fritidsbåtar och vattenskotrar och syftar till att motverka att hälsa och säkerhet för personer, egendom eller miljö äventyras. Vidare reglerar lagen och förordningen hur det ska kontrolleras att tillverkare, importörer och andra aktörer på marknaden lever upp till föreskrivna krav. Det ställs till exempel numera omfattande krav på att en privatimportör som importerar en fritidsbåt eller vattenskoter utanför EU säkerställer att fritidsbåten eller vattenskotern uppfyller kraven i aktuellt regelverk.

Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare (1 augusti 2016)

Ändringen innebär att vissa överträdelser som begås efter landning av fångsten ska inte längre leda till straff utan till sanktionsavgifter.

Förstärkt insättningsgaranti

Lagändringarna syftar till att genomföra insättningsgarantidirektivet i svensk rätt. Ändringarna innebär bland annat att ersättningsbeloppet fastställs till 950 000 kronor. Det blir också möjligt att kunna få ett högre ersättningsbelopp, max fem miljoner kronor, om insättningarna är medel från en försäljning av privatbostad eller vissa särskilda livs-händelser som exempelvis att en anställning upphört. Utbetalnings-tiden förkortas från 20 till 7 arbetsdagar och informationen till insättarna förbättras.

Förmedlingsavgifter vid kortbetalningar

En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner införs. Syftet med förordningen är att fastställa enhetliga krav och skapa gemensamma regler för kortbaserade betalningstransaktioner inom EU. Förordningen innehåller bland annat regler om taknivåer i vissa fall för de förmedlingsavgifter som får tas ut vid en kortbetalning.

Förordningen innehåller också vissa bestämmelser som gör att med­lemsstaterna måste vidta kompletterande åtgärder i nationell rätt. Det gäller bland annat regler om behörig myndighet, tillsynsbefogenheter och sanktioner. Den nya lagen syftar till att anpassa svensk rätt till EU-förordningen.

Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (från den 20 juli 2016)

En tidsbegränsad lag som anpassar det svenska regelverket till minimi-nivån enligt EU-rätten och internationella konventioner införs. Lagen innehåller bestämmelser som begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen i vissa fall. Lagen ska gälla i tre år.

Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som beviljas skydd i Sverige ska beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta uppehållstillstånd vilket är huvudregeln i dag. Kvotflyktingar ska fortfarande beviljas permanenta uppehållstillstånd. Övriga skyddsbehövande ska inte ha rätt till uppehållstillstånd.

När ett tidsbegränsat uppehållstillstånd löper ut ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas, om personen kan försörja sig. En person som inte fyllt 25 år ska bara beviljas permanent uppehållstillstånd om han eller hon fullföljt en gymnasieutbildning eller motsvarande.

Ett försörjningskrav ska gälla vid anhöriginvandring och försörjningskravet ska utvidgas till att omfatta även ett krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja familjemedlemmen som kommer hit

Ställ din fråga till oss

• Har du frågor och funderingar kring lagändringarna, eller andra juridiska spörsmål? Som medlem kan du alltid höra av dig till Företagarnas juridiska rådgivning. Läs mer här.