Idag skriver vår chefsekonom Daniel Wiberg på Brännpunkt om att en statlig affärsbank kan utmana bankjättarna. Läs artikeln i sin helhet nedan.

När företagare vill låna för att expandera sina verksamheter krävs nästan alltid en skräddarsydd finansiering. Det statliga riskkapitalet ska vara en hjälp på traven, men når sällan fram till småföretagen.

Den svenska bankmarknaden behöver därför konkurrens från en specialiserad och konkurrenskraftig affärsbank, som kan anpassa villkoren till företag, och fungera som en katalysator för småföretagslån och företagsobligationer. Ska staten driva bank, så bör den framför allt driva affärsbank.

I slutet av 1980-talet ombildades det svenska bostadsfinansieringssystemet och SBAB bildades. Beslutet motiverades av en önskan att öka mångfalden och konkurrensen på bostadskreditmarknaden. SBAB har i detta avseende varit framgångsrikt och problemet i dag är inte bostadsmarknaden, där föreslås i stället åtgärder för att minska utlåningen.

Problemet är företagsmarknaden. Allt fler företag upplever stora svårigheter med att få finansiering till tillväxt och jobbskapande och de statliga finansieringsinsatserna tycks inte nå ut. En omställning av SBAB:s utlåning från bostadslån till företagslån vore en lösning för att få finansiering att nå ut till småföretagen.

Motiven för en statlig affärsbank är nära kopplade till banksystemets funktionssätt. Bristande konkurrens i banksystemet har gjort att den svenska bankmarknaden kännetecknas av oligopol och likartade affärsmodeller, i första hand inriktade på bolånemarknaden.

Storbankernas kostnader för företagslån är större än avkastningen på det riskviktade kapital som bankerna måste avsätta och de har följaktligen ett svagt intresse för företagslån. Förmedlingen av lån och kapital från privata sparare och hushåll till företag kan därför kompletteras med en statlig affärsbank. Förutom att minska risken i banksystemet skulle finansieringen till småföretagen underlättas.

En statlig affärsbank kan dessutom antas vara mer lyhörd för Riksbankens räntesignaler och därigenom påverka övriga affärsbanker till en anpassning. Genom att agera på den konkurrensutsatta bankmarknaden kan en statlig affärsbank även påverka makroekonomiska obalanser på ett mer direkt sätt än myndighetsreglering. Så fungerade exempelvis Almi som en konjunkturdämpande finansieringskälla till småföretagen under finanskrisen.

En statlig bank har i övrigt inga särskilda förutsättningar att fördela resurser bättre än andra banker. Den kan dock bidra till att öka konkurrensen om kunderna genom att ge kreditsökande företag flera möjligheter.

Ju lägre ränta desto större chans till vinstgivande investering.

Låga utlåningsräntor ger fler investeringar och underlättar företagande och jobbskapande. Ju lägre ränta desto större chans till vinstgivande investering. Genom en statlig affärsbank skulle en högre grad av det offentliga sparandet kunna placeras i svenska småföretag, vilket ger långsiktiga diversifieringseffekter.

Bankernas vinster, som bland annat upprätthålls genom räntemarginalen, det vill säga skillnaden mellan utlåningsränta och reporäntan eller inlåningsräntan, kan genom ökad konkurrens pressas inte bara för bostadslån utan också för företagslån.

Konkurrens på bankmarknaden fungerar som en garanti för effektivitet, det vill säga den tar sig inte bara uttryck i att det finns flera kreditalternativ utan också i att kreditgivare strävar efter att ge så goda lånevillkor som möjligt.

En statlig affärsbank kan bidra till förbättringar av marknadens funktion samtidigt som det svenska banksystemets möjlighet att erbjuda kunderna attraktiva finansiella produkter och tjänster kvarstår.

Om staten nu ska bedriva bankverksamhet bör den alltså i första hand vara riktad mot företag.