För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

För er som vill läsa mer om Almis orimligt höga räntor till småföretagare

Publicerad 15 apr 2015
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg i Ekot om Almis höga räntor. Många Företagare har hört av sig till oss med frågor och många har också varit upprörda över de höga räntorna. Daniel utvecklar därför här sitt resonemang om Almis räntor.

Tidigare  intervjuades Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg i Ekot om Almis höga räntor, ni kan höra avsnittet här.

Almi har regeringens uppdrag att hjälpa småföretag med lån och rådgivning och presenterade nyligen en stark rapport för 2014 och får i dagens budget ett tillskott på 71 miljoner kronor för 2015. Men pengarna går inte till sänkta räntor för de bolag som Almi är satta att hjälpa. Almis räntor ligger enligt uppgifter till Ekot på mellan fem och nio procent och nivåerna motiveras av Almi med att de inte vill konkurrera i pris med de kommersiella bankerna.

Istället hävdar Almi att de ska fungera som ett komplement till de kommersiella bankerna. Därmed liknar lånen topplån på bostadsmarknaden. Vi har för tillfället en exceptionell lågräntemiljö, med negativ reporänta och bolåneräntor på runt 2 procent. Att det statliga finansieringsstödet då ska kräva räntor på fem till nio procent för företagslån är fullständigt orimligt.

Att det statliga finansieringsstödet då ska kräva räntor på fem till nio procent för företagslån är fullständigt orimligt.

Regeringen har i dagarna presenterat en "näringspolitisk offensiv", som bland annat innefattar ytterligare 71 miljoner till Almi för företagsfinansiering. Almis räntenivåer gör dock att regeringens tal om en näringspolitisk offensiv och nya jobb stannar vid fromma förhoppningar.

Med så höga räntor kommer helt enkelt en stor del av investeringarna inte att bli av, det är inte lönsamt att göra investeringar till så höga räntenivåer och då väljer företagen istället att fortsätta verksamheten som den är och inte göra de investeringar som gör att man kan nyanställa och expandera verksamheten.

Företagarnas undersökningar, nu senast finansieringspanelen, visar tydligt att många småföretag upplever det som mycket svårt att få finansiering till verksamhet och investeringar. Almi är en central del i statens finansieringsinsatser med uppdrag att bidra till små och växande företags finansering genom olika former av lån eller kapital. Almi har ett marknadskompletterande uppdrag, vilket betyder att de inte ska konkurrera med bankerna utan istället komplettera med ytterligare finansiering i de faser då de privata aktörernas finansiering inte räcker till.

Almi har ett marknadskompletterande uppdrag, vilket betyder att de inte ska konkurrera med bankerna utan komplettera med ytterligare finansiering när de  privata aktörernas finansiering inte räcker till

Almi motiverar nu de höga räntenivåerna bl.a. med att det är en hög risk i företagslånen och att de inte vill tränga ut den privata lånefinansieringen. Att företagslån skulle utgöra väldigt riskfyllda lån stämmer vanligtvis inte eftersom företagslån utöver säkerheter nästan alltid kräver att företagaren eller någon annan närstående går i personlig borgen.

Almi bör jobba för att matcha de privata investerarnas finansiering med förmånliga lån, vilket gör det billigare för småföretagen att låna och frigör mer finansiering för investeringar. Genom att matcha den privata finansieringen sänks risken i investeringen vilket gynnar både företagen, investerarna och Almi. Det finns flera modeller för hur denna typ av saminvestering med privata investerare kan åstadkommas. USA, Portugal och Nederländerna är exempel på länder som på ett mer framgångsrikt sätt lyckas förmedla statligt finansiering till småföretagens investeringar.

I dessa framgångsrika modeller blir staten långivare till de privata investerarna, snarare än att själv försöka leka företagsbank eller investmentbolag. Modellerna är också ofta asymmetriska till förmån för privata investerare. Detta betyder att staten satsar sitt kapital på att sänka risken och därmed få till stånd flera investeringar, inte för att tjäna pengar. Staten kan ju bättre en någon privat investerare bära eventuella förluster.

I dessa framgångsrika modeller blir staten långivare till de privata investerarna, snarare än att själv försöka leka företagsbank eller investmentbolag

Tanken är att investeringsbesluten ska tas av privata investerare och långivare, eftersom dessa har en betydligt bättre insyn i de lokala företagens verksamhet än statliga tjänstemän, och sedan kompletteras med förmånliga statlig finansiering. I vissa fall kan man till och med tänka sig räntefria lån som matchas av medfinansiering från företagarna själva eller andra privata investerare.

För att regeringens satsningar på finansiering till små och växande företag verkligen ska nå ut, behöver de statliga finansieringsinsatserna och Almi fokusera mer på småföretagens behov och villkor. En rad studier har visat att de statliga finansieringsinsatserna idag inte når fram till de riktigt små och växande företagen. Studierna visar dessutom att en stor del av de statliga finansieringsanslagen inte används. En anledning är nog att kostnaden för att ta hjälp av statliga Almis lån helt enkelt är för hög.

Taggar
Fler nyheter från Företagarna