Företagarna har fått rubricerade promemoria på remiss och får lämna följande synpunkter.
Vi välkomnar och tillstyrker förslaget om slopad revisionsplikt.
De positiva effekterna för de företag som befrias är väl belagda. Mindre företag får frihet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver i stället för att omfattas av lagkrav som är avpassade för stora företag. Det kan förbättra svenska bolags konkurrens på den internationella marknaden där europeiska bolag redan har denna frihet. Inom redovisnings- och revisionsbranschen pågår redan en utveckling av alternativa tjänster som givetvis kommer att intensifieras inför genomförandet av denna reform. Ökad konkurrens om uppdragen kommer att gagna företagen både genom ett mer varierat utbud och genom lägre priser.
Utredningen anger att det är tveksamt om slopandet av revisionsplikten skulle ge några märkbara effekter för skatteintäkterna. Trots detta väljer man ”för säkerhets skull” att föreslå två åtgärder mot ett eventuellt skattefel. Dels föreslås Skatteverket få rätt att göra en allmän kontroll av företagens bokföring under löpande inkomstår och dels föreslås företagen bli skyldiga att i självdeklarationen ange om de har revisor, om de har anlitat någon uppdragstagare för årsbokslutet och i så fall namnen på dessa. Företagarna avstyrker helt denna del av förslaget av följande skäl.
Skatteverket ska enligt förslaget när som helst och med några få dagars varsel kunna förelägga företag att visa upp sin löpande bokföring. Föreläggandet ska kunna förenas med vite. Om bolaget inte medverkar kan det förstås leda till fördjupad granskning med taxeringsrevision mm.
En sådan ordning skulle innebära en påtaglig risk för att de positiva effekterna av slopad revisionsplikt går förlorade. Även om uppgiftsskyldigheten skulle gälla alla företag skulle Skatteverket helt förstås i huvudsak rikta sina kontrollåtgärder mot företag som valt att inte längre ha revision. Företag som undantas från revisionsplikt kan då skrämmas till att behålla revision, trots att det kanske inte är den tjänst de behöver. Att ett stort antal företagare med kort varsel kan kallas till Skatteverket för att visa upp bokföringen kan i sig upplevas som en osäkerhetsfaktor. Om Skatteverket tycker något ser konstigt ut blir det utvidgad utredning. Inför det alternativet krävs det inte särskilt mycket fantasi för att anta att många företagare hellre väljer att fortsätta med revision, oavsett om de behöver just den tjänsten eller inte.
Skatteverket har redan möjlighet att kontrollera företagens räkenskapsinformation under löpande inkomstår. Det kan ske inom ramen för en taxeringsrevision och ska då följa de regler som uppställs till skydd för rättssäkerheten vid så ingripande åtgärder. Skatteverket vill ha en enklare kontrollmöjlighet utan motsvarande rättssäkerhetsgarantier. Vi motsätter oss detta.
Vi vänder oss vidare mot förslaget att införa uppgiftsskyldighet om revisor. Denna uppgift finns i Bolagsverkets register. Informationen är tillgänglig och det är en fråga om samordning hur Skatteverket ska få tillgång till den. Detta är ett tydligt exempel där regelförenkling där företagens intressen kan och ska prioriteras. Företagen ska inte behöva lämna samma uppgift mer än en gång. Det är en grundbult för att kunna minska regelbördan.
Enligt utredningens lagförslag skulle det också införas ett informationskrav angående om årsbokslutet har upprättats med biträde av ”en uppdragstagare”. På andra ställen i utredningen framgår att det egentligen handlar om uppgifter om företaget har haft hjälp att upprätta årsbokslutet av någon kvalificerad redovisningskonsult eller revisor, vilket inte alls avspeglas i lagtexten. Avgörande för årsbokslutets kvalitet är knappast om företaget har anlitat en extern konsult utan tillgången till relevant information. Förslaget uppfyller inte sitt syfte och bör därför inte genomföras.
Slopandet av revisionsplikten innebär en värdefull minskning av regelkostnaderna för företagen. Regelkostnaderna för revision av de berörda företagen har enligt NUTEKs mätningar beräknats till 5,8 miljarder kr/år. Det är därmed angeläget att denna reform förverkligas så snart som möjligt. Enligt utredningen kan lagstiftningsärendet slutföras under våren 2009. Vi ifrågasätter därför de sakliga skälen för att fördröja lättnaderna för företagen och förordar att reglerna ska träda i kraft ett år tidigare än utredningen föreslår, dvs den 1 juli 2009. Det är visserligen vanligast att låta denna typ av ändring få genomslag från det räkenskapsår som påbörjas närmast efter ikraftträdandet. Å andra sidan skulle ändringen kunna innebära en stor lättnad för företagen och utredningen har inte presenterat några avgörande skäl mot att tillåta att reformen får genomslag under löpande räkenskapsår. Vi vill framhålla att detta är en möjlighet.