Framtidens arbetsförmedling

Det finns ett utbrett missnöje med arbetsförmedlingens verksamhet bland de mindre företagen. Många företagare anser att servicenivån är för låg och tvekar att använda förmedlingens tjänster.

De senaste tre åren har Företagarna genomfört en myndighetsranking där 4500 företagare betygsatt service och bemötande på olika myndigheter.

Under samtliga år har listan toppats av Skatteverket.
Arbetsförmedlingen har däremot fått låga betyg varje år. Företagare med mellan en och fyra anställda har placerat arbetsförmedlingen på sista plats i alla tre mätningarna.En effektiv arbetsförmedling är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Växande företag behöver snabbt få tillgång till personal. Ams verksamhet är också kostsam.

Budgeten uppgår till över 60 miljarder kronor per år. Dessa medel bör användas så effektivt som möjligt. För att bidra till en sådan utveckling samarbetar Företagarna både lokalt, regionalt och nationellt med Ams i olika sammanhang. Men det är långt ifrån säkert att dagens organisation av Ams är den bästa. I flera andra länder har de framgångsrikt reformerat de offentliga arbetsförmedlingarna.

Företagarna anser att dessa exempel bör lyftas fram i den svenska debatten. Förhoppningsvis kan det leda till att nya idéer prövas i Sverige.

Företagarna har därför tillsammans med Svenskt Näringsliv och Almega låtit utredarna Björn Jansson och Hans Kilsved studera förändringen av arbetsförmedlingen i Australien. Denna skrift utgör Företagarnas sammanfattning av rapporten ”Arbetsförmedlingspeng även i Sverige – lärdomar av Australiens arbetsmarknadsreform”.

Bakgrund

Efter andra världskriget skapades Commonwealth Employment Service (CES) för att hantera arbetsförmedlingen i Australien. Organisationen växte sig större men utsattes också för växande kritik. Många ansåg att CES var alltför hierarkiskt och byråkratiskt. Organisationen lyckades heller inte med sin huvuduppgift att förmedla arbeten. När CES skulle avvecklas förmedlade de mindre än fem procent av de jobb som tillsattes.

Reformeringen av den Australiska arbetsförmedlingen inleddes 1994 av den dåvarande labourregeringen. Privata aktörer tilläts då utföra upp till 30 procent av insatserna för långtidsarbetslösa.

Övergången till Job Network genomfördes 1998. Då tog beslutet att alla insatser för arbetslösa skulle upphandlas.

Upphandling

I det första steget delades upphandlingarna upp i 29 regioner och följande fem program.

1. Arbetsförmedling
2. Jobbsökarkurs
3. Stöd till arbetssökande med arbetshinder att erhålla och behålla arbete
4. Starta-eget program
5. Introduktionsutbildningar (praktik- och lärlingsutbildningar)

Sammantaget lämnades 5300 ansökningar in från omkring 1000 organisationer. Totalt lyckades 300 organisationer erhålla kontrakt. Antalet platser som erbjöd arbetsmarknadsåtgärder uppgick till 1400 vilket innebar en fördubbling jämfört med tidigare.

För att övergången från det tidigare systemet skulle bli så smidig som möjligt skapades en stor statlig utförare Employment National där de flesta anställda kom från det tidigare CES. Detta bolag fick en marknadsandel på 40 procent i den första upphandlingen.

Ersättning till utförare

Alla arbetslösa har inte samma möjligheter att få jobb. Vissa har varit borta länge från arbetsmarknaden och andra kan ha någon form av arbetshinder. Därför skiljer sig ersättningen mellan olika personer. Klassificeringen av vilken risk en person har för att råka ut för långvarig arbetslöshet sköts i ett IT-baserat system av Centrelink. Det är myndighet som fungerar som en one-stop-shop för alla typer av försörjningsstöd. Ersättningen till utförarna är högre om de arbetslösa exempelvis har funktionshinder, tillhör ursprungsbefolkningen eller är långtidsarbetslös.

Ersättningen är densamma till alla utförare. Upphandlingarna avgjordes alltså inte av vilket pris utförarna erbjöd utan av vilka insatser som de planerade att genomföra.

Systemet ger utförarna betalt både genom så kallade ”service fees” och ”outcome fees”. Den förstnämnda betalningen ges när utförarna genomfört de insatser som avtalats. ”Outcome fees” betalas ut i tre omgångar. En del när den arbetslöse fått jobb, en del när han eller hon behållit arbetet i tre månader och en del när den arbetslöse arbetat i sex månader.

Uppföljning

Sedan starten 1998 har det skett två ytterligare upphandlingsomgångar och en tredje ska genomföras under 2006. Vägledande för dessa har varit ett rankingsystem. Där har effektiviteten hos utförarna bedömts på en femgradig skala. De som varit framgångsrikast med att hitta jobb åt de arbetslösa har fått fem stjärnor och de som varit sämst har fått en stjärna.

Vid upphandlingar har de med en eller två stjärnor automatiskt strukits. De med fyra och fem stjärnor har inte behövt delta i den nya upphandlingen. Det har istället räckt med att de meddelat myndigheterna om att de vill fortsätta med uppdraget. De nya upphandlingar har därmed bara omfattat nya aktörer och de med tre stjärnor.
Marknaden har nu mognat och genom de automatiska strykningarna har antalet aktörer nu sjunkit från 300 till 100. Dessa är främst frivilligorganisationer och rekryteringsfirmor.

Stjärnrankingen har även två andra syften. De ska underlätta valet för nya arbetssökande som själva vill välja utförare. Dessutom fördelas de som inte väljer i första hand till utförare med hög stjärnranking.

Effekter

Införandet av Job Network har på många sätt revolutionerat arbetsförmedlingsverksamheten. Eftersom utförarna får betalt per tillsatt jobb kontaktas företagen på ett helt annat sätt än tidigare. Förmedlarna ringer upp både nya och gamla kunder för att höra om möjliga vakanser. Istället för att vänta på att lediga platser anmäls har förmedlarna en god framförhållning och vet många gånger om när vakanserna uppstår. Eftersom olika förmedlare konkurrerar erbjuds också företagen en bättre service än tidigare.

Kontakterna med det rekryterande företaget upphör inte längre i och med att vakansen fylls. Eftersom utförarna får mer betalt om den arbetslöse behåller jobbet under en längre tid behåller förmedlarna kontakten med både den arbetslöse och det rekryterande företaget. På detta sätt kan utförarna hjälpa till om något inte fungerar.

En annan ändring i arbetssättet  är att det uppstått betydligt fler arbetsförmedlingar med specialinriktning. Vissa förmedlare är exempelvis inriktade på personer med arbetshandikapp och andra på ursprungsbefolkningen. Därmed kan olika grupper få en mer skräddarsydd och professionell hjälp.

Det nya arbetssättet har lett till starka resultat. Både arbetsgivare och arbetslösa är nöjda med Job Network. Bland företagarna ansåg nästan 70 procent att Job Network fungerade bättre eller minst lika bra som CES redan ett år efter införandet. Bland de arbetslösa ansåg 75 procent av servicen var lika bra eller bättre.

Kostnaderna för insatserna har också sjunkit till en bråkdel av vad de var tidigare. Tidigare uppgick kostnaderna per förmedlat arbete till 80 000 kronor. Denna summa har nu sjunkit till 18 000 kronor.

Misstagens mästare går till sjöss

Välkommen ombord på årets bästa möjlighet att träffa gamla och nya kontakter, låta dig inspireras och lära dig nytt, ha trevligt och göra affärer!

VIP-paketet

Nu kan du som vill stötta vårt arbete lite extra få ta del av vårt VIP-paket som innehåller flera fina förmåner!

Fråga rådgivningen

Ibland kan det vara svårt att ha koll på alla regler för företagare. Som medlem i Företagarna kan du få hjälp av vår juridiska rådgivning!