Undersökningen är avgränsad till ett antal sakområden vilka baseras på våra medlemmars prioriteringar och våra viktigaste frågor, och som ligger till grund för vårt opinionsarbete. Undersökningen omfattar följande områden:
- Arbetsrätt
- Arbetsgivaravgifter och skatter
- Regelförenkling
- Utbildning
- Trygghetssystem
- Upphandling
- Konkurrens
- Euron
- Miljö och energi
Inom dessa områden har vi fokuserat på sådant som har en tydlig företagarkoppling och där syftet är att förbättra för företagen. Vi har inte tagit med förslag som går helt på tvärs mot Företagarnas egna åsikter och förslag, även om de i några fall väckts i avsikt att vara småföretagarvänliga. Därmed inte sagt att vi håller med om allt som står i de motioner som här givits poäng. Bedömningen är alltså grundad på relevans för företagen och huvudinriktning på förslaget.
Vi har undersökt alla initiativ – definierade som ovan – under riksdagsåret 2008/09 av de ordinarie ledamöterna i sju utvalda utskott. Valet av riksdagsutskott motiveras av undersökningens granskningsområden. Följande utskott är föremål för granskning:
- Arbetsmarknadsutskottet
- Finansutskottet
- Miljö- och jordbruksutskottet
- Näringsutskottet
- Skatteutskottet
- Socialförsäkringsutskottet
- Utbildningsutskottet
Totalt omfattar undersökningen 121 av Riksdagens 349 ledamöter. Det är sjätte gången Företagarna genomför en granskning av riksdagsledamöters initiativ i småföretagarvänlig riktning. Liksom tidigare använder vi Rixlex, Riksdagens databas, som källa. Undersökningen stängdes den 14 maj 2010. Det vill säga, initiativ som inkom i Rixlex efter det datumet räknas inte med i årets undersökning.
Vi betygsätter riksdagsledamöter
I undersökningen betygsätter Företagarna de individuella riksdagsledamöterna, inte hela partiers politik. Eftersom traditionen i Sverige är att följa partilinjen i voteringarna har vi inte inkluderat hur ledamöterna har röstat i olika frågor. Vanliga ärendedebatter då utskottsbetänkanden debatteras är heller inte inkluderade.
Det innebär att viktiga aktiviteter som att rösta för förbättringar, eller mot försämringar, på företagarområdet inte räknas med i vår betygsättning. Denna fokuserar istället på individernas aktivitet och initiativ, inte hur de röstar i grupp.
Individuella initiativ och gemensamma motioner
Vi har valt att titta på alla motioner, såväl de som väckts som enskilda motioner av en eller flera ledamöter, de som väckts av en viss utskottsgrupp (s.k. kommittémotioner), som partimotioner (där partiets ståndpunkt mejslas ut inom stora politikområden).
Alla undertecknare av dessa motioner får poäng, eftersom det inte för en utomstående går att urskilja vem av undertecknarna som arbetat med vilka politikdelar. Av samma skäl har vi inte gjort någon viktning: i en stor partimotion kanske bara ett par avsnitt handlar om något som berör småföretag; vi kan inte bedöma hur mycket arbete som lagts ned på just dessa avsnitt, eller av vem. Alla undertecknarna får därför samma poäng. Vi uppmärksammar de riksdagsledamöter inom oppositionen och bland regeringspartierna som totalt sett tagit flest antal initiativ.
Frågor och interpellationer
nterpellationer samt skriftliga och muntliga frågor till statsråd kan alla ledamöter använda sig av. Där tar ledamoten upp något ämne som han eller hon finner viktigt och angeläget, inte nödvändigtvis inom det egna ansvarsområdet eller utskottets ämnesområde. Dessa är därför ett gott mått på hur intresserade ledamöterna är av företagarfrågor.
Interpellationer är i regel mer omfattande och utförliga, ofta väl så genomarbetade som motioner. Interpellanten lämnar in sin IP-fråga och får först ett skriftligt svar från statsrådet, sedan en debatt i kammaren med statsrådet. Till denna debatt kan andra ledamöter ansluta sig, en aktivitet som vi också inkluderat i undersökningen.
En skriftlig fråga ger skriftligt svar från statsrådet, utan debatt i kammaren. Muntlig fråga, under torsdagarnas frågestund. Frågorna föranmäls inte till statsråden och talmannen chans att ställa frågor.
Olika kategorier
Att motionera med anledning av ett regeringsförslag är i allt väsentligt oppositionens instrument. Enskilda motioner under allmänna motionstiden kan väckas av alla ledamöter, men är också av tradition mindre vanliga hos regeringspartiers ledamöter. Räknat per förslag ger dessa riksdagsinstrument i regel en övervikt för oppositionen. Frågor och interpellationer däremot kan i princip användas av alla riksdagsledamöter, oavsett om det egna partiet sitter i regeringen.
Vi har i utvärderingen av riksdagsledamöterna delat in dem i två kategorier efter deras respektive roller i riksdagsarbetet. Sedan har vi jämfört dem inbördes. De två kategorierna är dels oppositionen (s, v och mp), dels regeringspartiernas ledamöter (m, fp, c och kd).
Inget betygssystem är perfekt
Vi är medvetna om de metodmässiga invändningar som kan göras till undersökningen. Vi har valt vissa avgränsningar i vår poängsättning och ranking och har där valt att framhäva de enskilda ledamöter som tagit initiativ i viktiga småföretagarfrågor.
Ingen åtskillnad mellan olika typer av initiativ: Ett poäng ges för varje företagarvänligt initiativ, oavsett om det handlar om en fråga, motion, interpellation eller deltagande i interpellationsdebatt.
Traditionella verktyg är inte allt: I undersökningen har vi inte räknat in riksdagsledamöternas medverkan i debatter utanför riksdagshuset och inte heller deras debattartiklar i pressen. De flesta enskilda motioner avslås rutinmässigt och påverkar inte några konkreta beslut. Att motioner inte vinner gehör är vi väl medvetna om, men som vi ser det är de ändå viljeyttringar och bidrag till opinionsbildning.
Olika roller för olika partier: Som ovan nämnts är motioner främst oppositionens instrument men eftersom opposition och allianspartier inte jämförs i samma kategori är denna ”orättvisa” inte avgörande för vår ranking.
Olika roller för olika individer: Inom varje partigrupp finns lite olika traditioner när det gäller arbetsfördelning. Förstanamnet i en viss utskottsgrupp tar inte enskilda initiativ i det egna utskottets frågor, utan säkerställer att ärenden lotsas igenom i utskottet. Som en utskottsordförande uttryckt det ”Jag skriver ju inte frågor och interpellationer, jag talar direkt med statsråden”. Utskottsordförandena har därför speciella roller vilket medför att det är svårt för dem att placera sig väl i undersökningen.