År 1992 infördes ett arbetsgivaransvar för de anställdas två första sjukveckor bortsett från karensdagen - arbetsdag två till tio. Företagen kompenserades för det ökade ansvaret genom att de sociala avgifterna sänktes.
Småföretagen drabbas hårt
Kritiken mot sjuklöneansvaret har dock varit omfattande, framför allt därför att mindre företag drabbas extra hårt om någon anställd blir sjuk. En annan återkommande kritik är att företaget måste bära kostnaden för den anställdes frånvaro, även om den orsakats av exempelvis ett benbrott under semestern.
Och Företagarna har inte kunnat finna något samband mellan sjuklöneansvaret och antalet sjukskrivningar. Därför har vi gjort den här undersökning. Vi vill utröna om, och i så fall hur, sjuklöneansvaret påverkar arbetsmarknaden och småföretagens sysselsättning.
Resultat från undersökningen
Sjuklönen - ett anställningshinder
Sjuklönen är ett betydande anställningshinder för icke familjemedlemmar. En fjärdedel av de företagare som inte har någon anställd förutom familjemedlemmar svarar att sjuklöneansvaret har haft en mycket eller ganska stor betydelse för deras beslut att inte anställa personer utanför familjen. För en drygt en tiondel har det haft en mycket stor betydelse.
Negativa till anställning
23 procent av samtliga företag har blivit mer negativa till att anställa med sjuklöneansvaret.
Anställda utanför familjen
49 procent av företagarna har inga anställda utanför familjen. Av de företag som har mellan en och nio anställda har 67 procent anställt personer som inte tillhör företagarens/företagsledarens familj.
Så gjordes undersökningen
SKOP gör regelbundna undersökningar bland svenska företag - företags-SKOP. I oktober 2009 intervjuades 900 företagare/företagsledare om hur de ser på arbetsgivarnas sjuklöneansvar. Frågorna ställdes på uppdrag av Företagarna.