- Uppvuxen i ett entreprenörs hem vet jag hur viktig en enskild medarbetare är och vilket värde som en person kan bidra med, säger Elisabeth Thand Ringqvist. Min erfarenhet är att man förhåller sig till varandra närmare i ett litet företag – där relationer kan liknas vid familjeförhållanden och där också ofta familjer driver företag tillsammans.
I antologin, som samlar elva stycken opinionsbildare, forskare och intellektuella, diskuteras vad tryggheten på arbetsmarknaden består av och hur den kan utvecklas.
- Dagens arbetsmarknads villkor ger en falsk trygghet, både företagare och anställda får större möjligheter till trygghet på riktigt om reglerna moderniserades och tog utgångspunkt i dagens samhälle, säger Elisabeth Thand Ringqvist.
Utdrag ur Elisabeth Thand Ringqvists kapitel "Företagarens frihet möjliggör medarbetarens trygghet":
"Tryggheten har för många medarbetare legat i att jobba i ett stort företag. Jag minns själv under det sista året av högskolestudier att vi alla förvirrat undrade om det var okej att börja jobba hos ett företag som inte var en internationell bank, ett konsultföretag eller ett svenskt storföretag med redigt traineeprogram. De stora företagen och de stora statliga arbetsgivarna, som Försvarsmakten, symboliserade verkligen medarbetarnas trygghet.
Jag växte upp i Östersund där de fanns två stabila arbetsgivare, Försvarsmakten och Ericsson. Försvarsmakten hade en mycket framträdande plats i staden. På I5 (infanteri), A4 (artilleri), F4 (flyget) och Försvarets Tekniska Skola pågick verksamhet bakom låsta grindar. Alla visste att militärerna i staden gjorde att det fanns en stabil efterfrågan på olika tjänster och nöjen. Allt från disco och restauranger till de kulturinslag till kaffet, som jag själv medverkade till många gånger. När Berlinmuren föll skulle försvaret moderniseras och besparingar var nödvandiga. Kort därefter kom de första nedläggningsbesluten och många trodde att hela Jämtland var hotat. Huspriserna skulle störtdyka och staden skulle förtvina. Alla lokalt anställda inom försvaret hade nu inga jobb. De tryggaste av alla trygga jobb i Östersund var, efter politiska överläggningar i Stockholm, för alltid borta.
Den andra trygga arbetsgivaren Ericsson svarade som mest for over 1 000 anställda. Ericsson drog också globala slutsatser, sålde först sin verksamhet i Östersund till Solectron som efter ytterligare några år lade ned den. Massarbetslöshet hotade. I dag är hus- och lägenhetspriserna på rekordhöga nivåer medan arbetslösheten i Östersund, som före senaste krisen var nere på 2,6 procent, i dag når upp till 4,4 procent. Vad är det som har hänt?
Högskolan har blivit universitet. Det finns inget säkerställt samband mellan universitet och graden av entreprenörskap men en rad nya företag har startats, många inom de områden som är universitetets profilområden som turism och idrott. På universitet i Östersund finns bland annat den världsunika skidåkarsimulatorn som var en del av förklaringen till de svenska framgångarna i OS 2010.
Det här är en händelseutveckling som känns igen från många medelstora städer i Sverige i dag. Omställningen har gått mer eller mindre fort och bra. Men det är ute i landet som det är allra tydligast att de nya jobben kommer i de små företagen. Faktum är att nio av tio jobb som skapats under de senaste 20 åren skapats i företag med färre än 50 anställda."
Övriga medverkande:
Alice Teodorescu, jurist och redaktör för boken
Lars-Olof Pettersson, samhällsdebattör
Jan Edling, Vinnova
Per Skedinger, docent IFN
Annika Elias, ordf Ledarna
David Eberhard, chefsläkare vid Danderyds sjukhus
Ilija Batljan, f d kommunalråd Nynäshamn
Wadih El-Achkar, företagare
Lena Hagman, chefekonom Almega
Calle Leinar, VD TRR
Mads Peter Klindt, adjunkt Ålborgs universitet
Ekerlids förlag ger ut böcker inom affärs- och samhällslitteratur, memoarer och biografier. Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och representerar 75 000 medlemmar.