Ändrade regler om övertid och skyddskommitté
Vissa ändringar görs i arbetstidslagen och arbetsmiljölagen som en del i regeringens regelförenklingsarbete. Kravet på dispens från Arbetsmiljöverket för uttag av extra övertid per kalenderår och extra mertid per kalenderår tas bort. I stället framgår av lag att extra övertid och extra mertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår om det finns särskilda skäl för det och situationen inte har varit möjlig att lösa på annat rimligt sätt. Det är inte längre nödvändigt att söka tillstånd hos Arbetsmiljöverket om nödfallsövertid ska tas ut för längre tid än två dygn. Det blir däremot obligatoriskt att underrätta den lokala arbetstagarorganisationen om nödfallsövertidsarbetet. Skyddsombud ges möjlighet att göra framställningar till arbetsgivaren om det behövs för att säkerställa att arbetstidslagens krav när det gäller extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid följs, samt att få detta prövat av Arbetsmiljöverket. Genom ett kollektivavtal ska ett organ som också behandlar andra frågor än arbetsmiljöfrågor få utses till skyddskommitté. Ett sådant organ får ha en annan benämning än skyddskommitté.
Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2011.
En ny fastighetsmäklarlag
Den 1 juli 2011 träder en ny fastighetsmäklarlag i kraft. En praktiskt viktig nyhet är att mäklare får något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling, det vill säga sidoverksamhet, utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. Det klargörs att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, till exempel sitt syskon. Mäklaren blir skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på fastigheten. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen. Vidare införs regler som förbättrar informationen till säljare och köpare, bland annat blir mäklaren skyldig att i fler avseenden lämna information skriftligen. Dessutom kompletteras påföljderna med en ny påföljd, erinran.
Bättre möjlighet till skuldsanering
Den 1 juli 2011 träder nya bestämmelser om skuldsanering i kraft. Möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utvidgas. Även om näringsidkaren bedriver en verksamhet som är av mer än ringa omfattning, ska han eller hon inte hindras från att få skuldsanering. Skuldernas ålder ska inte heller längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Också i fall då merparten av skulderna är relativt nya ska skuldsanering kunna beviljas om detta i övrigt är motiverat. Vidare blir förutsättningarna för att gallra uppgifter om skuldsanering i samband med kreditupplysningsverksamhet desamma för fysiska personer som bedriver näringsverksamhet som för andra fysiska personer.
Återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material i radio och tv
Den 1 april 2011 träder ändringar i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk i kraft som gör det enklare för radio- och tv-företag att öppna sina arkiv för allmänheten. En ny så kallad avtalslicensbestämmelse införs som underlättar för sådana företag att träffa heltäckande avtal med rättighetshavarnas organisationer om återanvändning av upphovsrättsligt skyddat material. Bestämmelsen gör det möjligt för ett radio- eller tv-företag att överföra materialet till allmänheten, till exempel genom att göra det tillgängligt för användare på Internet. Det måste dock vara fråga om material som ingår i egna eller av företaget beställda produktioner som ursprungligen sänts i radio eller tv före den 1 juli 2005.
En moderniserad varumärkeslag
Den 1 juli 2011 ersätter en ny varumärkeslag den nuvarande varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen. Samtidigt görs ett stort antal ändringar i firmalagen. Den nya lagstiftningen innebär bland annat att reglerna om hur det går till att ansöka om registrering av varumärken förenklas. Det blir också enklare att häva varumärkesregistreringar när innehavaren inte längre har något egentligt intresse av märket. Den som vill kan vända sig direkt till Patent- och registreringsverket i stället för till domstol för att få en sådan registrering hävd. På så sätt kan en ny person få möjlighet att använda varumärket. Reglerna blir generellt modernare och anpassas ytterligare till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Många av de förändringar som görs för varumärken görs också för firmor, till exempel när det gäller det nya förfarandet för hävning. Även firmareglerna moderniseras och förenklas alltså. Vidare kommer Sverige att ansluta sig till Singaporekonventionen om varumärkesrätt, som syftar till att främja förenklade handläggningsrutiner i ett globalt perspektiv.
Ett förtydligande i patentlagen
Den 1 juli 2011 träder en ändring i patentlagen i kraft. Ändringen innebär ett förtydligande av att kravet på att en uppfinning ska vara ny inte hindrar patent på nya medicinska användningar av ett redan känt ämne. Ändringen klargör bl.a. att en uppfinnare kan få ett patent på ett redan känt ämne när ämnet visar sig ha ett nytt medicinskt användningsområde, förutsatt att alla gängse krav för patenterbarhet är uppfyllda. Förslaget innebär ett förtydligande för läkemedelsuppfinningar men innebär inte någon utvidgning av det patenterbara området eller några nya möjligheter till patentskydd. Det överensstämmer också med motsvarande reglering i den europeiska patentkonventionen.
Medling och förlikning – ökade möjligheter att komma överens
Regeringen har i en proposition föreslagit nya regler om medling och förlikning i syfte att öka parters möjligheter att lösa tvister på frivillig väg. Reglerna innebär att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. Vidare ska parterna kunna delta i medling utan att riskera att talefrister och preskriptionstider löper ut under pågående medling. För att säkerställa att parterna kan tala fritt inför en medlare föreslås dessutom en tystnadsplikt för medlaren och att medlaren inte ska få höras som vittne i domstol om vad han eller hon har fått veta under medlingsförfarandet. Det som föreslås ska även gälla för gränsöverskridande fall inom EU. Även när en tvist når domstol finns det mycket att vinna på att komma överens. Detta kan ske genom förlikningsförhandlingar under rättens ledning eller särskild medling. Regeringen föreslår att tingsrättens skyldighet att verka för att parter kommer överens skärps. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.
Domstolarnas handläggning av ärenden
Domstolarnas verksamhet ska så långt det är möjligt renodlas till rättskipning. Därför har sedan tidigare ett antal ärendetyper som inte innebär dömande verksamhet flyttats över till olika förvaltningsmyndigheter. Regeringen har föreslagit att handläggningen i första instans av ytterligare ett antal ärendetyper ska flyttas till förvaltningsmyndighet. Sammantaget motsvarar överflyttningen cirka 26 000 inkomna ärenden per år. Bland de ärendetyper som omfattas av förslaget finns registreringsärendena enligt äktenskapsbalken, ärenden om dödande av förkommen handling och vissa associationsrättsliga ärenden.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2011.
Leksakers säkerhet
En ny lag om leksakers säkerhet träder i kraft den 20 juli 2011. Genom den nya lagen genomförs direktivet 2009/48/EU om leksakers säkerhet. Den nya tillämpas på leksakers som tillhandahålls i kommersiell och i offentlig verksamhet. Lagen innehåller bestämmelser om säkerhetskrav på leksaker, krav på ekonomiska aktörer samt bestämmelser om marknadskontroll etc. Lagen innebär att leksaker endast får tillhandahållas om de uppfyller säkerhetskraven.
Konkurrensbegränsande horisontella avtal anpassas till EU-rätten
Den 1 augusti 2011 beräknas ändringar i lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och lagen om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling träda i kraft. Ändringarna innebär att reglerna anpassas till EU:s konkurrensregler. Genom anpassningen kommer samma materiella regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande horisontella avtal, dvs. avtal och andra samarbeten mellan konkurrerande företag, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt är tillämplig i det enskilda fallet.
Diarieföring av patentansökningar
Fr.o.m. den 1 juli 2011 diarieför Patent- och registreringsverket (PRV) uppgifter om de klasser till vilka en patentansökan hänförs, uppfinnarens namn och adress samt uppfinningens benämning först sedan ansökningshandlingarna i patentärendet blivit allmänt tillgängliga enligt patentlagen, t.ex. när patentet meddelas. Ändringen är en anpassning till de regler som gäller för patentansökningar hos Europeiska patentverket (EPO) och för ansökningar hos andra nordiska patentmyndigheter.
Ändrade regler om utländsk näringsverksamhet i Sverige
I lagen om utländska filialer m.m. anges tydligt att näringsverksamhet som omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet för varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller motsvarande bestämmelser i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inte omfattas av krav på etablering genom filial. Kravet på att det utländska företagets namn och nationalitet ska ingå i filialens firma tas bort. Kravet på att ha en s.k. särskild delgivningsmottagare utsedd och anmäld ändras till att gälla endast när filialens verkställande direktör är bosatt utanför EES. Ett förtydligande görs för att visa att kravet på skild bokföring gäller även när en verksamhet drivs utan föreståndare här i landet. Vissa justeringar görs för att lagen ska stå i bättre överensstämmelse med annan associationsrättslig lagstiftning.
Vidare föreslås i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige att kravet på bosättning i Sverige för verkställande direktör tas bort.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.
En ny energimärkningslag
En ny lag om märkning av energirelaterade produkter träder i kraft den 20 juli 2011. Lagens syfte är att göra det möjligt för konsumenter att vid köp av olika energirelaterade produkter välja de mest effektiva produkterna, främst vad avser energieffektivitet men även när det gäller användning av andra väsentliga resurser. Enligt lagen ska därför sådana produkter, när de bjuds ut i butiker, vara försedda med en etikett som anger produktens förbrukning av energi och andra väsentliga resurser som exempelvis vatten och kemikalier. Produkten ska dessutom åtföljas av ett informationsblad med dessa uppgifter. Vid vissa typer av marknadsföring, t.ex. i postorderkataloger och via Internet måste dessa uppgifter också finnas med. De produkter som främst omfattas av bestämmelserna är olika hushållsprodukter, såsom disk- och tvättmaskiner,
TV-apparater, datorer, etc.
En enklare plan- och bygglagstiftning
Den 2 maj 2011 trädde den nya plan- och bygglagen (PBL) i kraft.
PBL är resultatet av ett stort antal utredningsförslag och innebär att plan- och bygglovsprocesserna förenklas samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Den nya lagstiftningen medför bland annat att alla som söker bygglov ska kunna få besked inom tio veckor, och att processen att ta fram en ny detaljplan förenklas och förkortas. Genom den nya lagen införs ett nytt enhetligt sanktionssystem över hela landet. Det införs också en ny instansordning för överklaganden av flertalet plan- och byggärenden
Nya regler om ackreditering och teknisk kontroll
Den 1 augusti träder en ny lag och förordning om ackreditering och teknisk kontroll i kraft. Författningarna, som ersätter tidigare författningar om teknisk kontroll, syftar till att anpassa svensk rätt till en del av en EU-förordning om ackreditering och marknadskontroll. Den nya lagen och förordningen innehåller bestämmelser om ackreditering, CE-märkning, det nationella ackrediteringsorganet, s.k. utsedda och anmälda organ samt riksmätplatser och laboratorier för mätning. En nyhet är att ackreditering som huvudregel ska ligga till grund för utnämning av organ som ska anmälas till Europeiska kommissionen och de andra medlemsstaterna enligt s.k. harmoniserad unionslagstiftning. En annan nyhet är att Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), som i Sverige är det nationella ackrediteringsorganet, ska få ta ut sanktionsavgifter av den som oriktigt har uppgett sig vara ackrediterad eller anmäld för uppgifter i samband med bedömning av överensstämmelse.
Källa: Regeringskansliet