Friskattedagen är ett påfund av Skattebetalarnas förening och instiftades första gången 1971. Det är den dag på året då en svensk skattebetalare skulle ha betalat hela årets skatt om denne inte lagt pengarna på något annat än just skatt. Inte sedan starten '71 har Friskattedagen infunnit sig så tidigt som 20 juni.
Lägger man ihop alla skatter under året så utgör de 54,7 procent av den totala lönen med skatten inräknad. Förra året var andelen 55,6 procent. Sänkningar av inkomstskatten är förstås välkommet, i synnerhet när den genomsnittliga löntagaren fortfarande betalar drygt hälften av sin ikomst till staten. För att gynna det svenska företagsklimatet krävs det dock framsteg även i andra områden.
Den svenska bolagsskatten ligger högt i en internationell jämförelse. Bolagsskatten, som betalas på aktiebolagens vinster, är för närvarande 26,3 procent. När bolagsskatten sänktes i samband med den stora skattereformen i början av 1990-talet låg Sverige bra till i en internationell jämförelse. Sedan dess har utvecklingen gått åt fel håll och förra året var genomsnittet i EU omkring 5 procentenheter lägre än i Sverige. Företagarna anser att skattenivåerna måste gynna svensk konkurrenskraft varför de inte ska vara högre än i vår omvärld. En sänkning av bolagsskatten till europeisk nivå behöver därför göras.
Också på andra områden är sänkningar viktiga i syfte att stärka det svenska företagsklimatet. Lönekostnaderna är den helt dominerande kostnaden och avgör i hög grad såväl konkurrenskraft som tillväxtmöjlighet. Företagarna vill därför se en rejäl sänkning av småföretagens arbetsgivaravgifter.
Skattebetalarnas förening uppmärksammade finansminister Anders Borg med en slips i sjuttiotalssnitt för att ha lyckats tangera det rekordtidiga infallandet av Skattefridagen från 1971. Kanske vore det på sin plats att även sätta en accessoar från 90-talet på spel till den finansminister som får ner bolagsskatten till europeisk nivå där den inte har varit sedan förra milleniets sista årtionde.