• Lars Jagrén, chefekonom Företagarna, Kent Persson (V), Annie Johansson (C), Martin Ådahl, FORES, Nima Sanandaji, forskare FOTO: FORES
Lars Jagrén, chefekonom Företagarna, Kent Persson (V), Annie Johansson (C), Martin Ådahl, FORES, Nima Sanandaji, forskare FOTO: FORES
Bild 1 av 1

Vad krävs för att få fler entreprenörer i landet?

Forskaren Nima Sanandaji har granskat  framgångsrika företag som har startats i kristider. Vad kan vi göra i dag för att få fler entreprenörer i spåren av finanskrisen? Företagarnas Lotta Norberg rapporterar från FORES seminarium där rapporten presenterades och diskuterades.

Nima Sanandaji presenterade sin rapport "Entreprenörer som går mot strömmen – vad 90-talskrisens succéföretagare kan lära om dagens utmaningar". Inledningsvis konsterar han att Sverige snabbt kom ur 30-talets depression, medan det tog mycket längre tid att komma ur 90-talets kris. Som förklaring till detta pekar han på ett antal förutsättningar som fanns på 30-talet men inte på 90-talet: lägre skatt, friare arbetsmarknad, etc. Han menar att vi ofta fokuserar på tillväxtföretag, men att alla typer av egenföretagande är viktigt, bland annat som ventil på arbetsmarknaden i lågkonjunkturer. Han visar också att vissa av dessa ”tvångsbaserade” företag sedan kan bli riktiga snabbväxare. Han tar upp ett antal exempel på olika typer av företag som startade under 90-talskrisen och som sedan har växt och blivit framgångsrika.

Rapporten drar ett antal policyslutsatser för att få fler entreprenörer:

  • skapa goda förutsättningar för anställda att sadla om till företagare
  • skapa en friare arbetsmarknad och lägre skatter på arbete så att det blir lockande att nyanställa
  • minska regelkrångel
  • ta tillvara på och belöna exceptionellt duktiga och hårt arbetande företagare.

Efter detta följde paneldebatt om företagarfrågorna i valrörelsen ledd av Martin Ådahl, vd för FORES.

Lars Jagrén pekade förstås på betydelsen av att Företagarlinjen blir en del av den politiska debatten och betonade de tre prioriterade frågorna för Företagarna – Lägre arbetsgivaravgifter, moderniserad arbetsmarknad och enklare regelverk. Sveriges stora succéföretag under 1900-talet byggdes inte bara upp med hjälp av goda policies efter 30-talskrisen, utan även av liberaliseringar ( borttagande av skråväsende, inhemska tullar, införande av frihandel, etc.), nya regelverk och tillgång till kapital (aktiebolagen), en positiv entreprenörskultur och infrastruktursatsningar (järnvägar) i slutet av 1800-talet. Dessa faktorer är fortfarande på tapeten, om än i nya former. Vi behöver liberalisering och ökad konkurrensutsättning i offentlig sektor, vi behöver riskkapital och vi behöver fler entreprenörer.

Småföretagen skapar majoriteten av alla jobb i Sverige och de allra minsta (1-10 anställda) ökade faktiskt personalstyrkan under krisen.

Kent Persson (V) ville se särskilda åtgärder för småföretagen:

  • slopat sjuklöneansvar för småföretag
  • riskkapitalavdrag för småföretag
  • exportstöd för småföretag

Rätt till heltid menade han främst gäller offentlig sektor, och kan ”lösas när det gäller säsongsanställningar”. Dessutom sa han något luddigt att han vill ”öppna upp arbetsmarknaden för småföretag”.

Han påminde om att alla reformer måste finansieras på något sätt, och de rödgröna vill göra det genom återinförd förmögenhetsskatt. På direkt fråga från en företagare i publiken om hur företagare i Sverige ska kunna få tillgång till kapital om alla ”rika människor går i exil” medgav han att förmögenhetsskatten är problematisk i det perspektivet.

Annie Johansson (C) ansåg att:

  • regeringen hade kunnat satsa mer på entreprenörskap under mandatperioden, istället för olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och ”lyft”. Hon ville hellre sett en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med till exempel fem procent.
  • unga borde kunna erbjudas CFN-lån, motsvarande CSN-lån, för att klara mat och hyra under första året av företagande. Detta betalas sedan tillbaka, precis som studielån.
  • 3:12 borde reformeras

Till sist sa hon själv att ”precis som arbetslinjen har mutats in under den här mandatperioden, är företagarlinjen, eller entreprenörskapslinjen, viktigast på lång sikt”.

Nima Sanandaji höll över huvud taget med Lars Jagrén på i princip alla punkter, och poängterade dessutom reformer som inte kostar något för staten, till exempel jämställa en investering i det egna företaget med att köpa aktier i någon annans företag (reformering av 3:12). På frågan om huruvida samhället kan forma individer till att bli företagare sa han ”gör Sverige till Jönköping”. Med det menade han att företagande är kulturellt kopplat och Gnosjöandan borde spridas i landet. Lars Jagrén höll med om att det behövs fler förebilder för företagande.

Kategori: Nyheter

Bestrid bluffakturorna!

Hela 16 procent av småföretagarna i Sverige har drabbats av bluffakturor, enligt Företagarnas senaste Småföretagsbarometer. Nu får företagare chansen att diskutera bluffakturor när Företagarna lanserar facebooksidan Bestrid bluffakturorna.