För precis ett år sedan, den 15e september, gick Lehman Brothers i konkurs och den finansiella världen skakades i sina grundvalar. Den amerikanska bolånemarknaden, som flera experter varnat för under flera år, kapsejsade vilket spred chockvågor runt världens börser.
Det blev i praktiken stopp för all finansiering mellan bankerna. Pengar är ekonomins blodomlopp, varför detta innebar att kreditgivningen till företagen stoppades och att världsekonomin tvärstannade.
Till skillnad mot tidigare kriser fick vi denna gång en samtidig nedgång i hela världen. Detta beror för det första på att ländernas finanssystem direkt hänger ihop. För det andra beror det på att alla länder nu är med i internationell handel och är mer eller mindre marknadsekonomier (Kina, Indien, hela gamla sovjetblocket). För det tredje har internet gjort att all information direkt tillgänglig.
Rekordkraftig nedgång
Sammantaget för världsekonomin blev nedgången den kraftigaste som noterats sedan efterkrigstiden. I övrigt är dock jämförelsen med 1930-tals-krisen tveksam, bortsett från ett antal länder i Östeuropa/Baltikum där man faktiskt kan prata om en lika djup kris.
Detta beror på att vi nu har en helt annan nivå på välståndet. Vi har en mycket större kapitalstock och i samtliga industriländer finns väl utbyggda sociala system och försäkringssystem.
Att vi tappar några års tillväxt är visserligen mycket illa, framför allt för de företag och anställda som drabbas, men det är inte fråga om en återgång till de ”soppkök” som var verklighet på 1930-talet. Detta perspektiv har ofta massmedia saknat under det senaste året.
I Sverige påminner krisen i styrka om vår hemmagjorda kris i början på 90-talet – men annars skiljer den sig markant. Då var det fastighetsprisbubbla, enormt svaga statsfinanser och enormt höga realräntor. Nu var det den internationella efterfrågan som försvann.
Den kraftiga nedgången i kreditgivningen från bankernas sida slog speciellt hårt mot småföretagen. De pressades samtidigt av fallande efterfrågan, längre betaltider från stora kunder samt kreditstopp och undanträngning i bankerna.
Trots detta klarade dock småföretagen även denna kris bättre än de större företagen. Såväl sysselsättningen som produktionen har hållits betydligt bättre uppe i småföretagen.
Handlingskraft har dämpat krisen
En annan faktor, en positiv sådan, som skiljer denna kris från tidigare är också att alla regeringar faktiskt agerade. Man gjorde i stort sett rätt saker, som dessutom förstärkte varandra. Visst kan man kritisera en del beslut som för lite och för sent – men i stort sett har man skött det hela utmärkt – det gäller också i Sverige.
Redan i vårens småföretagsbarometer signalerade också småföretagen att de såg ljuset i tunneln och räknade med en svag uppgång under det kommande året. En annan positiv signal i undersökningen var att mer än en tredjedel av småföretagen mötte krisen med offensiva åtgärder för att utveckla nya marknader, produkter och tjänster.
En ljusnande framtid?
Under våren har således tongångarna blivit allt mer optimistiska. Den amerikanske centralbankschefen började tidigt i våras att tala om gröna skott. Nu kan vi se att de här skotten har vuxit till sig och blivit knoppar och här och där även blommor. Det mesta talar alltså för att vi har botten bakom oss.
Däremot talar mycket för att uppgången blir relativt svag. Detta beror på:
- Uppskrivningarna av tillväxtprognoserna bygger i många fall mer på förväntningar än på hårddata. Risken för bakslag finns kvar.
- Arbetsmarknaden kommer sannolikt att fortsätta att försämras i förmodligen ytterligare ½ - 1 år. Den svaga tillväxten räcker inte för att skapa nya jobb. Svaga arbetsmarknaden håller också tillbaka hushållens konsumtion.
Svaga offentliga finanser. Det finns inte utrymmer för nya expansiva beslut i många länder.
- Lågt kapacitetsutnyttjande, det tar tid innan företagen börjar investera igen
- Det kommer fler konkurser som skapar kreditförluster som gör bankerna fortsatt försiktiga
- Pressad lönsamhet i företagen
Det finns dock en del positiva faktorer som kan komma att överraska oss, inte bara i Sverige utan generellt:
- De hushåll som har jobb har bra ekonomi – låga räntor och skattesänkningar
- Inflationen och räntan kommer att förbli låga
- Kunderna öppna för nya erbjudanden och mindre lojala. Det går att vinna marknadsandelar
- Merparten av lagerneddragningen är sannolikt avklarad
- Den värsta bankkrisen är över, det kommer i alla fall att gå att låna även om bankerna är fortsatt försiktig
- Börserna har återhämtat allt eller merparten av fallet
Hjälp småföretagen hjälpa sverige
Sammantaget pekar dock det mesta på att uppgången blir svag. Vad som sker i småföretagen blir därvidlag mycket viktigt. I våras uppgav av 60% av småföretagen att de hade tillväxtmöjligheter. Det gäller att utforma politiken så att så stor andel av dessa som möjligt verkligen vågar och kan expandera. Det tjänar alla på!