Kravet på att ett aktiebolag ska ha ett visst aktiekapital innebär att det ska finnas en viss marginal mellan bolagets tillgångar och skulder. Historiskt sett har detta ansetts ha stor betydelse som borgenärsskydd.
Ifrågasatt skydd
Enligt regeringens mening kan aktiekapitalets funktion som borgenärsskydd ifrågasättas. Man menar att borgenärer i allmänhet sannolikt anser att faktorer som kassaflöde och likviditet är viktigare än aktiekapitalets storlek. Att aktiekapitalet inte utgör något påtagligt skydd för borgenärerna illustreras av att många borgenärer kräver säkerheter för sina fordringar mot bolaget, till exempel i form av pant eller personlig borgen från bolagets ägare.
Enligt regeringen bör aktiebolagsformen göras mer tillgänglig och på så sätt främja företagande, speciellt inom tjänstesektorn. Nivån för lägsta tillåtna aktiekapital bör därför sänkas från 100 000 kr till 50 000 kr.
I linje med Europa
Detta är i linje med utvecklingen i Europa. I Europa pågår nämligen en utveckling mot sänkta krav på aktiekapital för bolagsformer som motsvarar det svenska privata aktiebolaget. Villkoren för att etablera ett företag i Sverige bör inte framstå som tydligt oförmånliga vid en europeisk jämförelse.
Någon successiv inbetalning av aktiekapitalet kommer inte att införas, även om det hade föreslagits av den utredning som föregått regeringens förslag. För bolag med ett högre aktiekapital finns möjlighet att minska aktiekapitalet till lägst 50 000 kronor. I sådana fall måste reglerna om minskning av aktiekapital iakttas.
Det nya kravet på aktiekapital föreslås träda i kraft den 1 april 2010. Nu gällande krav på aktiekapitalets storlek gäller för ett aktiebolag som har bildats men inte registrerats vid ikraftträdandet.