Vi har undersökt alla de motioner, interpellationer och frågor till statsråd som väckts under riksdagsåret 2005/06 av de ordinarie ledamöterna och tjänstgörande suppleanterna i sex utvalda utskott:
- Näringsutskottet
- Skatteutskottet
- Finansutskottet
- Arbetsmarknadsutskottet
- Socialförsäkringsutskottet
- Trafikutskottet.
Sammantaget omfattar undersökningen cirka 120 av Riksdagens 349 ledamöter. För de två stödpartierna (v) och (mp) har vi också inkluderat de förslag och krav de haft med sig till regeringen i budgetförhandlingarna under samma riksdagsår.
Det är andra gången Företagarna genomför undersökningen. (Resultatet av fjolårets finns här på webbplatsen, se länken till höger).
Vi betygsätter enskilda riksdagsledamöter – inte hela partier
Undersökningen avser de individuella riksdagsledamöterna. Företagarna betygsätter i denna undersökning inte hela partiers politik. Eftersom traditionen i Sverige är att följa partilinjen i voteringarna har vi inte inkluderat hur ledamöterna har röstat i olika frågor.
Det innebär att viktiga aktiviteter som att rösta emot försämringar på företagarområdet inte räknas med i vår betygsättning.
Inte heller att rösta för förbättringar syns i vår undersökning: självfallet har alla socialdemokratiska riksdagsledamöter genom att votera medverkat till att t ex att 3:12-reglerna trots allt reformerats (även om vi ville gå längre), men själva bejakandet av regeringens propositioner räknas inte in i denna undersökning som alltså fokuserar på individernas aktivitet och initiativ, inte röstande i grupp.
Vi har heller inte räknat in riksdagsmännens medverkan i debatter utanför riksdagshuset och inte heller deras debattartiklar i pressen.
Vi begränsar oss till frågor med företagskoppling.
Vilka förslag och frågor har inkluderats? Vi har fokuserat på sådant som har en tydlig företagskoppling och där syftet är att förbättra för företagen. Vi har inte tagit med förslag som går helt på tvärs mot Företagarnas egna åsikter och förslag, även om de i några fall väckts i avsikt att vara småföretagsvänliga.
Däremot har vi tolkat företagskoppling och relevans för våra medlemmar ganska generöst, t ex har förslag inom trafikområdet på förbättringar som kommer hela näringslivet till del räknats in även om de inte fokuserat på just de mindre företagen. Ett annat exempel på generös tolkning är förslag om forskningssatsningar.
Både individuella initiativ och gemensamma motioner
Med denna avgränsning har vi valt att titta på alla motioner, såväl de som väckts som enskilda motioner av en eller flera ledamöter, de som väckts av en viss utskottsgrupp, (s k kommittémotioner), som partimotioner (där partiets ståndpunkt mejslas ut inom stora politikområden).
Vi räknar varje undertecknare dessa motioner till del, eftersom det inte för en utomstående går att urskilja vem av undertecknarna som arbetat med vilka politikdelar. Av samma skäl har vi inte gjort någon viktning: i en stor partimotion kanske bara ett par avsnitt handlar om något som berör småföretag; vi kan inte bedöma hur mycket arbete som lagts ned på just dessa avsnitt, eller av vem. Alla undertecknarna får därför samma poäng.
Frågor och interpellationer
Interpellationer samt skriftliga och muntliga frågor till statsråd kan alla ledamöter använda sig av. Där tar ledamoten ifråga upp något ämne eller fråga som han eller hon finner viktigt och angeläget, inte nödvändigtvis inom det egna ansvarsområdet eller utskottets ämnesområde. Dessa är därför ett gott mått på hur intresserade ledamöterna är av småföretagsfrågor.
Interpellationer är i regel mer omfattande och utförliga, ofta väl så genomarbetade som motioner. Interpellanten lämnar in sin IP-fråga och får först ett skriftligt svar från statsrådet, sedan en debatt i kammaren med statsrådet. Till denna debatt kan andra ledamöter ansluta sig, en aktivitet som vi också inkluderat i undersökningen.
Skriftlig fråga ger skriftligt svar från statsrådet, utan debatt i kammaren. Muntlig fråga, slutligen, sker under torsdagarnas frågetimme. Frågorna föranmäls inte till statsråden och talmannen avgör vilka som får chans att ställa frågor.
Olika grenar för olika partikategorier
Att motionera med anledning av ett regeringsförslag är i allt väsentligt oppositionens instrument. Enskilda motioner under allmänna motionstiden kan väckas av alla ledamöter, men är också av tradition mindre vanligt hos regeringspartiets ledamöter. Räknat per förslag ger dessa riksdagsinstrument därför en självklar övervikt för oppositionen.
Frågor och interpellationer däremot kan i princip användas av alla riksdagsledamöter, även om (s)-ledamöterna avstår. Vi har i utvärderingen av riksdagsledamöterna delat in dem i tre kategorier efter deras respektive roller i riksdagsarbetet. Sedan har vi jämfört dem inbördes. De tre kategorierna är den rena oppositionen (m, fp, c och kd), stödpartierna (v och mp) samt regeringspartiets ledamöter, dvs socialdemokraterna. För (v) och (mp) har vi också inkluderat de förslag som de haft med sig in i budgetförhandlingarna med regeringen, i den mån de offentliggjort dessa listor.
Inget betygsystem är perfekt. Vi har valt vissa avgränsningar och i vår poängsättning och ranking att framhäva de enskilda ledamöter som tagit egna initiativ i småföretagsvänlig riktning.
...