Så här har vi gjort undersökningen

2,3 miljoner väljare kan tänka sig personrösta i höst
I en SKOP-undersökning i augusti 2006 svarade 43 procent att de absolut eller kanske kommer att kryssa för en kandidat i riksdagsvalet. En av sex (16 procent) svarade att de absolut kommer att göra det. Räknat på ett valdeltagande runt 80% innebär detta att ungefär 2,3 miljoner väljare planerar att kryssa någon kandidat.

Företagarnas kandidatguide
Inför riksdagsvalet 2006 har Företagarna därför tagit fram en kandidatguide som ska underlätta för de väljare som anser att företagar- och tillväxtfrågorna är viktiga. Samtliga kandidater på alla riksdagslistor för de sju riksdagspartierna (sammanlagt 4911 kandidater) har getts möjlighet att besvara vår enkät. Nästan var tredje (drygt 1500) riksdagskandidat har besvarat enkäten vilket visar att det finns ett stort intresse bland politikerna för företagarfrågorna.

Frågor inom tre områden
Frågorna som besvarats har delats in i tre områden.

- Åtgärder för fler jobb

- Bättre tillgång till kapital

- Bättre förutsättningar för att klara den internationella konkurrensen.

Inom varje område har kandidaterna rangordnat olika politiska reformer och åtgärder efter hur angelägna de anser att dessa reformer är. På Företagarnas webbsida finns möjligheten att läsa hur respektive kandidat besvarat sin enkät.

Vår bearbetning av svaren
Samtliga svar har jämförts med svaren från 3400 av Företagarnas medlemmar som i en webbenkät rangordnat samma reformer som riksdagskandidaterna tagit ställning till. Enkäterna har inte haft samma utformning. Företagarna har rangordnat samtliga reformförslag inom de tre områdena (arbetsmarknad, kapital och internationell konkurrens). Medan kandidaterna enbart har angett om reformerna är viktiga, ganska viktiga eller oviktiga. Orsaken till detta är att många kandidater hade svårt att rangordna vilken av flera reformer som de planerade att arbeta för som var allra viktigast.

Svaren från medlemmarna har därför räknats om för att kunna jämföras med kandidaternas svar. Inom varje område har de reformer som över 40 procent av medlemmarna prioriterat som den mest eller näst mest angelägna åtgärden klassats som ”viktiga”. De reformer som sätts högst av mellan 10 och 40 procent av medlemmarna anses som ”ganska viktiga” och de som under 10 procent av medlemmar har sett som angelägna har räknats som ”oviktiga”.

I nästa steg har vi tilldelat kandidaterna poäng efter hur väl deras svar stämmer överens med medlemmarnas.

Riksdagskandidaterna har tilldelats 10 poäng för varje fråga som de ansett vara viktig och som medlemmarna också anser vara viktig. Om kandidaterna har ansett att dessa frågor endast var ganska viktiga har de fått 5 poäng. Detsamma gäller om de ger en enligt medlemmarna ganska viktig reform betyget viktig eller ganska viktig. Slutligen har de också fått 5 poäng om de klassat en fråga som oviktig i de fall som medlemmarna också ansett frågan som oviktig.

Grunden för poängräkningen visas i tabellen nedan.

                   Svaret ”Kan ej uttala mig” ger också noll poäng.

Tummen upp för företagsvänliga kandidater
De kandidater som fått mest poäng på respektive lista har markerats med ”tummen upp”- symboler. På vissa listor har enbart ett fåtal personer besvarat enkäten. Därmed kan kandidater som egentligen inte vill genomföra de reformer som Företagarnas medlemmar efterfrågar bli klassade som mest företagarvänliga. De mest företagarvänliga kandidaterna har därför fått olika antal ”tummen upp”-symboler. Som mest kan kandidaterna få tre ”tummen upp”-symboler och som lägst en tumme.

De med tre tummar har prioriterat reformerna på nästan samma sätt som Företagarnas medlemmar, medan de med en tumme kan avvika på väsentliga punkter från medlemmarnas åsikter men ändå vara den som är mest företagarvänlig på den aktuella listan.

Kompletterande frågor t ex om egna prioriterade frågor och arbetsrätt
På många listor finns det flera kandidater som lämnat nästan identiska svar. I de fall då de inte skiljer mycket mellan de mest företagarvänliga kandidaterna har vi markerat flera kandidater på samma lista. Ytterligare vägledning kan då fås genom att läsa om hur respektive kandidat svarat på övriga frågor som inte är poängsatta. Det gäller bland annat hur kandidaterna tidigare engagerat sig i företagarfrågor och om de själva har någon företagarbakgrund. Överhuvudtaget kan det rekommenderas att läsa de olika kandidaternas svar. Även om vi anser att vårt poängsystem för att jämföra kandidaternas åsikter med våra medlemmars ger en god bild av hur företagsvänliga kandidaterna är finns det alltid ett visst mått av godtycke i sådana här beräkningar. Oavsett vilken metod som används för att poängsätta kandidaterna kan inte alla aspekter tas med.

Det bästa är därför att själv se hur kandidaterna svarat på enkäten.