Läs remissyttrandet som pdf.

En parlamentarisk kommitté lägger i betänkandet fram förslag till förändringar av hur staten ska styras i händelse av krig, krigsfara eller fredstida kris. Förslagen är uppdelade i fyra delar: formerna för riksdagens sammanträde, regleringen av riksdagens krigsdelegation, regeringsformens regler om normgivning vid krig eller krigsfara och normgivning i fredstida kriser. Kommittén lägger fram förslag om bland annat riksdagens möjligheter att sammanträda när de ordinarie arbetsformerna inte är möjliga att upprätthålla, sammansättningen av krigsdelegationen, tillämpningsområdet för reglerna om krig och krigsfara, samt ändrat förhållande mellan riksdagen och regeringens normgivning vid allvarliga kriser.

Gränsdragningsproblem kring befogenheter

Företagarna anser att kommitténs förslag präglas av att flera av de centrala begreppen inte är tydligt definierade. I förslaget om förändrad normgivningskompetens föreslås regeringens befogenhet utökas när det är ”uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas”. Vad som är att se som ”uppenbart” och vem som ska avgöra detta är inte tydligt. Inte heller är det tydligt avgränsat vad som är att betrakta som en ”allvarlig fredstida kris”, vilket är en förutsättning för utvidgad normgivningskompetens för regeringen. Förslaget att regeringen ska ges rätt att, efter ett ”aktiveringsbeslut” från riksdagen (eller, i akuta fall, av regeringen själv), meddela föreskrifter på områden som vanligen kräver riksdagsbeslut, är villkorat av att ”ett dröjsmål skulle leda till avsevärt men för angelägna allmänna intressen”. Detta är inte heller tydligt definierat – vare sig vad som konstituerar ”avsevärt men” eller ”angelägna allmänna intressen”.

Föreskrifters längd

Företagarna anser inte att Sverige ska införa möjligheter för regeringen att på eget bevåg, med frånvaro av tydliga gränser, kunna bemyndiga sig själv att ta över riksdagens normgivningsbefogenhet. I synnerhet gäller detta det så kallade obligatoriska lagområdet. Förslaget är därtill behäftat med ytterligare problem, utöver gränsdragningsfrågan. Det föreslås att föreskrifter som regeringen meddelar med stöd i den föreslagna utökade normgivningsbefogenheten ska kunna gälla upp till tre månader, men minst en månad om riksdagen inte prövar dem efter att de underställts riksdagen. Det beaktas dock inte att regeringen kan fatta samma eller ett likartat beslut under de utökade befogenheterna igen, vilket förlänger föreskrifternas giltighet ytterligare.

Sammantaget avstyrker Företagarna de förslag till förändringar som lämnas om ny ordning för normgivning i fredstida kriser.